Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Vitenskapelig publikasjon
(side 349-392)
av Marius Emberland
Sammendrag

Norges Høyesterett kom i en dom 12. februar 2019 (HR-2019-273-A) med uttalelser om et krav om likebehandling når forvaltningen utøver rettsanvendelsesskjønn. Artikkelen foretar en inngående analyse av rettskildebildet i norsk rett fra tidlig 1900-tall og frem til 2020. Den påviser at anvendelsesområdet for kravet er begrenset til vurderinger på subsumsjonsstadiet av om sammenlignbar vedtakspraksis skal følges eller fravikes. Artikkelen undersøker også kravets mulige rettslige forankring og kategorisering. Det hevdes at kravet mest sannsynlig er en rettskildenorm, ingen uskreven ugyldighetsregel av formell lovs rang, selv om rettskildebildet ikke er entydig. Endelig gjøres det gjeldende at verken kategoriseringen eller kravet som sådan har særlig praktisk betydning, og at rettssystemet tilbyr en rekke andre normer som ivaretar de samme behovene som fenomenet omtalt i HR-2019-273-A.

Vitenskapelig publikasjon
(side 393-422)
av Olli Norros
Sammendrag

During the 2000s, certain features of the Norwegian Limitation Act (NLA) as well as their interpretation by the Norwegian Supreme Court were strongly criticised in Norwegian legal literature. These criticisms related to, inter alia, 1) the rules on commencement of the limitation period for a damages claim and 2) the rules on interrupting limitation by taking legal action, particularly in respect of situations where legal proceedings end without a resolution on the substance. The general objectives and principles underlying the criticised rules are similar to the corresponding rules in the Finnish Limitation Act (FLA), but their structure and formulation in the FLA is simpler and more straightforward compared with the NLA. This article analyses whether the problems encountered in applying the NLA also encumber the FLA. It is found that problems are not wholly unknown in Finland either, but their magnitude is far from those faced under the NLA. Thus, the analysis supports the conclusion by many Norwegian scholars: the rules of the NLA could be fine-tuned to function better.

Vitenskapelig publikasjon
(side 423-475)
av Ulf Stridbeck, Aslak Syse, Pelle Nilsson, Johan Wikström & Knut Wester
Sammendrag

Dette er en flerfaglig gjennomgang av samtlige norske straffesaker funnet på Lovdata fra 2004 fram til 2015 om «filleristing». Hver sak er gjennomgått av forfatterne; to jurister og tre medisinske eksperter på hodeskader hos barn. Materialet har bestått av straffesaksdokumentene, inkludert sakkyndige rapporter og aktuelle pasientjournaler med billeddiagnostikk av de samme barna. Rettssakene presenteres ut fra dommene, og i de aktuelle sakene er rettens vurderinger i mange saker knyttet opp mot de rettssakkyndiges vurderinger. Parallelt har de medisinske forfatterne etterprøvd hvorvidt de sakkyndiges vurderinger står seg ut fra dagens kunnskap om slike skadebilder. Særlig vekt er lagt på muligheten for at skadebildet ikke er påført ved foreldres eller andres voldsbruk, men av medisinske tilstander hos barnet selv. Det kan synes som om det er få fellende straffedommer som utelukkende er basert på sakkyndighetsvurderinger vedrørende filleristing. I flere andre saker synes det å foreligge tvil når det gjelder skadeårsak og skadepåføring. I tillegg presenteres enkelte barnevernssaker med vekt på beviskravet ved filleristing sammenliknet med straffesakene, men her uten å ha foretatt nye medisinske vurderinger.

Debatt
(side 476-480)
av Johan Vorland Wibye
Litteratur
Reflektioner över svensk rättssociologis kunskapsobjekt och teoribildning
Om rättssociologi och Om normer – en recensionsartikel
(side 481-516)
av Niklas Selberg
Sammendrag

Recensionsartikeln diskuterar svensk rättssociologis kunskapsobjekt och teoribildning med utgångspunkt i två böcker från 2018: Om rättssociologi: en introduktion av Matthias Baier, Måns Svensson och Ida Nafstad och Om normer av Matthias Baier och Måns Svensson. Syftet med artikeln är att identifiera och att gå i dialog med tysta antaganden om samhället, makt och dynamik i rättssociologin. Vidare framhålls och diskuteras svensk rättssociologis koppling till normvetenskapen. Artikeln analyserar också normvetenskapens anknytning till Talcott Parsons teori om samhället som ett socialt system och det faktum att mikroteori är drivande i normvetenskapens teoribildning. I anslutning till diskussionen om det Parsonska inslaget i normvetenskapen framhålls hans teoris begränsade förutsättningar att begreppsligt fånga och hantera motsättningar, förändring och dynamik. Ett centralt element i normvetenskapen är renodlade mellanmänskliga förväntningar, varför ett antal teoretiska invändningar kan riktas mot teorin. Ett förslag på alternativ sociologisk utgångspunkt hämtad från Dorothy Smiths sociologi lanseras för att förse normvetenskapen och/eller rättssociologin med en delvis annan epistemologi. Diskussionen kretsar här kring normvetenskapens förfarande att bygga teori på mikroteoretisk grund och att på visst sätt i hög grad utgå från individers interageranden. Den alternativa epistemiska grundposition som föreslås ligger en bit närmare ett makroteoretiskt/-sociologiskt förhållningssätt och tar fasta på koordineringsprocesser.

Nye bøker 4/2020
En oversikt over nye bøker innkommet til redaksjonen
(side 530-532)
av Inger Hamre
Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon