I henhold til forarbejderne til den danske lov om inkorporering af Den Europæiske Menneskerettighedskonvention i dansk ret måtte inkorporeringen ikke rykke ved den hidtil eksisterende balance mellem domstolene og lovgivningsmagten, ligesom de danske domstole ikke i højere grad end hidtil måtte anlægge en selvstændig fortolkning af konventionen. I artiklen argumenteres der for, at sådanne fortolkningsdirektiver fra lovgivningsmagten til domstolene er problematiske såvel i henhold til den grundlovsmæssigt forankrede magtfordeling og den dér afledte metodemæssige uafhængighed for domstolene, som i henhold til generelle overvejelser om demokrati og den dømmende funktions natur.

Nøkkelord: Forarbejder til lov om inkorporering af EMRK, Selvstændig fortolkning af EMRK, Fortolkningsdirektiver, Fortolkningsfilosofi, Dømmekraft, Tilbageholdende fortolknings- og prøvelsestradition, Retspolitik.

Bevisvärdering i brottmål bygger på generaliseringar som knyter bevisfakta till bevistema. Många av dessa generaliseringar är okontroversiella, men det finns också generaliseringar som är problematiska, och vissa generaliseringar är direkt oacceptabla. I denna artikel undersöker författaren vad som avgör om en generalisering är acceptabel eller oacceptabel. Författaren visar att en generalisering kan klassificeras som oacceptabel på olika grunder, som bör skiljas från varandra. Det finns åtminstone tre olika grunder för att betrakta en generalisering som oacceptabel i bevisvärdering. En falsk generalisering är oacceptabel därför att medlemskap i referensklassen inte ökar sannolikheten för bevistemat. En icke-robust generalisering är oacceptabel därför att referensklassen är för heterogen. En diskriminerande generalisering är oacceptabel därför att den försätter personer som tillhör referensklassen i ett orättvist underläge.