Sverige betraktas ofta, av andra liksom av sig själv, som ett av världens mest jämställda länder och hamnar också alltid i toppen av FN:s och OECD:s jämställdhetsrankingar. Sedan mitten av nittiotalet har jämställdhetsintegrering varit den officiella strategin för det svenska jämställdhetsarbetet, men trots detta startas det fortfarande projekt för att komma igång med detta arbete. I denna artikel problematiseras det svenska jämställdhetsarbetet mot bakgrund av politikens förändrade styrformer där marknadsstyrning i hög utsträckning kommit att dominera det offentliga och där «den rätta kunskapen» allt mer har kommit att ersätta politiska intressemotsättningar. Syftet är att utforska vad som händer med jämställdhetspolitikens innehåll när den inordnas i marknadsbaserade former för styrning och detta görs genom att studera jämställdhetskonsulters arbete. Det empiriska materialet består av elva telefonintervjuer med jämställdhetskonsulter, samt en genomgång av ett tjugotal konsultföretags hemsidor. Intervjuerna fokuserar hur intervjupersonerna upplevde arbetet som konsult; deras drivkrafter, motiv och argument; samt hur de såg på arbetets effekter, möjligheter och begränsningar. Materialet har analyserats med inspiration av governmentalityanalys och med ett särskilt fokus på hur jämställdhetskonsultens position samt jämställdhetsbegreppets betydelse konstrueras.
Sweden is often regarded as one of the most gender-equal countries in the world, both by its own government and by organisations like the OECD and the UN. In this article, official Swedish efforts to promote gender equality are scrutinised against the backdrop of new forms of governing, where market rationalities and having «the right knowledge» have to a large extent come to replace conflicting interests in politics. The aim is to investigate the effects of this for the content of gender equality politics and policy when implemented through market-based forms of governing, using the empirical example of gender equality consultants. The empirical material consists of eleven phone interviews with Swedish gender equality consultants, as well as an analysis of twenty consultancy businesses’ homepages. In the interviews, the consultants discuss their ambitions, driving forces and reasons for working as gender equality consultants, as well as their position on the effects, possibilities and restraints when working with gender equality as a consultant. The analysis is inspired by a governmentality approach.