Boken Opvækst i provinsen med underrubriken Om dem, der bliver, og dem, der rejser är en bok som bygger på en omfattande antropologisk studie som behandlar relationen mellan landsbygd och städer med ett specifikt fokus på utbildningssystemet och ungas mobilitet. Studien har både genomförts av och är skriven av forskarna Eva Gulløv och John Gulløv från Danmark. Författarna har var för sig och sammantaget lång, djup och bred erfarenhet av forskning som handlar om barn- och ungdomars uppväxt, utbildningsinstitutioner, professionskunskap och deras studie är mycket aktuell och viktig för området nordisk ungdomsforskning.

I boken är perspektivet och frågorna främst inriktade på hur olika processer gör att barn och ungdomars mobilitet går från landsbygd till större städer, vilket är en process som sedan oftast inte innebär att de återvänder till landsbygden igen. En central fråga i boken är hur det kommer sig att ungdomarna från området utanför och med förhållandevis långt avstånd till större städer succesivt kommer att tvivla på de lokala möjligheterna att stanna kvar i sin hembygd under loppet av utbildningskedjan? I boken framträder dock att svaren på frågan ovan inte är enkelt eller rätlinjigt utan kan länkas till många processer på flera olika nivåer både i och utanför lokalsamhället. Dessa processer blir därmed en del i nationella och politiska utmaningar som kan kopplas till utbildning. Mer specifikt är studiens frågeställningar riktade mot att vad det är och hur det går till när ungdomar riktar sin framtid mot det lokala eller det urbana. Det är viktigt att redan nu betona att det inte är individuella enkla förklaringar som söks i boken och det gör denna bok till mycket intressant läsning för ungdomsforskare både i Norden och även internationellt och inbjuder till en bred diskussion. Ungdomars val (om det nu kan benämnas som val?) innefattar många olika förhållanden som utöver det individuella exempelvis kan vara kollektiva värderingar knutna till uppfattningar om livsformer och risktagande.

Studien som boken bygger på är baserad på ett gediget klassiskt etnografiskt fältarbete i landsbygd och städer i Tønder, ett geografisk område i sydvästra Danmark. Tønderegnen beskrivs som en del av det danska samhället men också som en del av Danmark med en egen historia och dialekt och med närhet till Tyskland. I boken redovisas en kontextuellt fördjupad bild av regionen med sin specifika historia och utveckling. Detta är en viktig del av boken då den bidrar till att läsaren kan förstå vilka specifika möjligheter och begräsningar denna plats erbjuder även om inget är statiskt och möjligheter och utmaningar varierar för individer, i olika sammanhang och över tid.

Studiens etnografiska data har samlats in mellan 2016 och 2019. Författarna har under 3½ månad bott (i Tønder by) och vistats i regionen och sedan varit på återbesök vid olika tillfällen. De har därmed fått tillträde till och varit i miljöer där de haft möjlighet att ingå i vardagliga situationer och samtal. Detta återspeglas tydligt i de täta etnografiska data som boken bygger sina analyser och slutsatser på. Utöver deltagande observationer från många olika vardagliga miljöer i Tønderegnen har författarna också genomfört ett stort antal intervjuer med föräldrar, förskolebarn, skolbarn, gymnasieungdomar och med de professioner som är knutna till och verkar i dessa institutioner.

Boken är strukturerad i sju kapitel och i inledningen såväl som mellan kapitlen och i avslutningen av boken finns mer omfattande utdrag av intervjuer och observationer från studiens rika data. Dessa utdrag visar på centrala situationer/händelser för samhället, grupper och individer i processerna där mobilitet blir centralt att förhålla sig till.

Det första kapitlet ger en bakgrund och introduktion till studien som sedan följs av ett andra mer teoretiskt kapitel. Studiens teoretiska utgångspunkter och analyser tar några olika avstamp men bygger företrädesvis på teorier och begrepp som betonar relationer och relationell förståelse av plats, där även tid och rörelse är en central aspekt. Bourdieus teori om olika kapitel används i analys och diskussion kopplat till reproduktion.

Efter de två inledande kapitlen följer fyra mer specifika analyskapitel som i tur och ordning har fokus på föräldrar till barn i förskolan, förskolan, senare åren av grundskolan och sedan gymnasiet. I kapitlen om förskola, senare åren av grundskolan och gymnasiet möter vi föräldrar, barn och unga men också personal på de olika institutionerna, såsom pedagoger, lärare, skolledare och studievägledare. Författarna lotsar oss som läsare vant igenom de olika miljöerna och integrerar olika röster i kapitlen och visar på både likheter, skillnader och motsättningar på olika nivåer och i olika situationer. Det sjunde och avslutande kapitlet summerar och för samman bokens slutsatser och pekar på implikationer av studien på lokal, på nationell och på politisk nivå.

Bokens utgångspunkter, data, teori och analyser är omfattande, nyanserade men ändå stringenta. Författarna leder läsaren genom olika vardagliga och myllrande miljöer, låter oss lyssna på olika röster och visar att inget egentligen är enkelt eller entydigt. Några av bokens slutsatser är att det inte finns några tydliga kausala förklaringar till varför en del ungdomar flyttar och en del blir kvar och att processer inom dessa områden behöver studeras diakront men att utbildningssystemet är centralt och emellanåt också paradoxalt när det gäller ungdomars mobilitet. Vidare pekar författarna på att det finns en variation där vissa barn och ungdomar tidigt uppfattar att «pilen pekar ut» från landsbygden mot större städer, medan andra barn och ungdomar inte lika tidigt uppfattar denna riktning, och en del finner alternativa strategier som innebär att de stannar kvar i sin hembygd och värdesätter det lokala.

Som svensk forskare i pedagogik och har jag så gott som alltid använt etnografiska metoder när jag studerat institutionella (och ofta selekterande) processer inom utbildningssystemet. De senaste åren har jag arbetat i en forskargrupp där vi i samarbete mellan Göteborgs och Umeås universitet närmare undersökt platsens betydelse för ungdomars utbildning, delaktighet och deras syn på sin egen framtid. Detta har vi gjort genom etnografiskt fältarbete i sex olika svenska kommuner, som är belägna både i glesbygd och bruksorter (se t.ex. Beach, Johansson, Rosvall, Rönnlund och Öhrn, 2019). För tillfället har vår forskargrupp en pågående studie där fokus är på hur unga flyktingars situation är (och blir) när de kommer till landsbygdskommuner och hur den lokala situationen både påverkar och påverkas. I den studien har vi återvänt till samma sex kommuner som i en tidigare studie och det har inneburit möjligheter att studera utveckling och förändring över tid.

Mot bakgrunden ovan är jag således, från svenska förhållanden, väl förtrogen med både den metod och det forskningsområde som är i centrum i boken Opvækst i provinsen. Även om de nordiska länderna har mycket gemensamt när det gäller utbildning och historia finns det också skillnader kopplade till både historia och geografiska förhållanden (som till exempel områden av glesbygd) men oavsett det, är boken mycket intressant och manar till eftertanke utifrån det egna landets utbildningssystem och geografiska förhållanden och i jämförelse med andra förhållanden. Jag har läst boken med stor behållning och vissa delar känner jag tydligt igen från vår egen forskning om ungdomar, utbildning och landsbygd. Det gäller till exempel ungdomarnas dilemman avseende att flytta i samband med gymnasiet och sedan (oftast) inte återvända igen. Det som för mig, genom läsningen av den här boken blev en mycket kraftfull insikt är när författarna visar på att processer som påverkar mobilitet går långt utanför de enskilda ungdomarnas val då de börjar i olika institutioner och sammanhang och flätas in i varandra, och detta fodrar en både lokal och nationell medvetenhet. I framtiden vore det intressant att inom nordisk ungdomsforskning närmare undersöka likheter och skillnader mellan våra olika länder i gemensamma forskningsprojekt och här utgör boken en stor inspiration och källa till kunskap.

Referenser

Beach, D., Johansson, M., Rosvall, P-Å., Rönnlund, M. & och Öhrn, E. (2019). Rurality and Education relations: Metro-centricity and local values in rural communities and rural schools. European Educational Research Journal, Vol. 18, Iss. 1, pp. 19–33