I denna artikel studeras förekomsten av och debatten om skolavgifter och andra ekonomiska krav vid svenska allmänna skolor under 1800-talets första hälft, i relation till framväxten av ett parallellskolesystem i Sverige. Undersökningarna visar att det inte fanns någon uttalad strategi att genom avgifter försöka skilja fattiga lärjungar från dessa skolor. De ökade avgifterna hade i stället sin grund i bland annat förändringar av de allmänna skolornas undervisning, som gjorde att det saknades medel för nya lärarlöner. Man skulle därmed kunna hävda att det var den nya medelklassens krav på reformer av undervisningen som bidrog till ökade kostnader för skolgången.

Nyckelord: utbildningshistoria, skolavgifter, parallellskolesystem