Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Leder
Åpen tilgang
(side 58)
av Silje Ingeborg Harr Svare, Daniel Möller, Louise Mønster, Hans Kristian Rustad & Stenbeck Evelina
Artikler
Åpen tilgang
Dagens stunder
Eva Ribich och den beskrivande dikten
Vitenskapelig publikasjon
(side 59-72)
av Alfred Sjødin
SammendragEngelsk sammendrag

Artikeln beskriver en relation mellan samtidspoesin och den litterära traditionen. Eva Ribichs dikter jämförs här med 1700-talets deskriptiva dikt, såsom den representeras av Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818). Jämförelsen vill blottlägga en likhet som baserar sig på hur valet av tema – ”dagens stunder” – skapar själva dikternas formella dynamik. Därtill kan vissa aspekter som varit svårsmälta för Ribichs kritiker – dikternas distanserade naturskildring och något statiskt idylliska drag – ges en annan belysning genom denna jämförelse. Genom att inkludera de båda poeternas reception i jämförelsen kan man peka på en förväntningshorisont som tycks förvånansvärt varaktig och som i viss mån hindrat förståelsen av detta slags dikt. Parallellerna har sitt främsta intresse i det att de kan visa på tradition som något annat än uttrycklig anslutning, utan snarare som något anonymt och kollektivt, baserat på sedimenterade poetiska former och allmänna kognitiva mönster.

This article seeks to describe a particular relationship between a contemporary Swedish poet and the literary tradition. Here the works of Eva Ribich are compared to the obsolete descriptive poems of the eighteenth century, as represented by Johan Gabriel Oxenstierna (1750–1818). The comparison seeks to lay bare a similarity, based on how their common theme – the times of day – creates the formal dynamic of the poems themselves. Furthermore, the aspects of Ribich’s poetry that critics have found problematic – their distanced observation of nature and the somewhat static pastoral quality – are illuminated by this comparison. By including reception in the comparison between the poems, one can point to a horizon of expectation that has been in place for a long time and that poses obstacles to a proper understanding of this kind of poetry. These parallels between the poems are interesting not as examples of overt affiliation or creative rewriting but as examples of a collective, anonymous tradition, based on sedimented literary form and widespread patterns of cognition.

Åpen tilgang
Poetiska arbetsvillkor
Om självkommentaren som samtidspoetisk tendens och historiskt grepp
Vitenskapelig publikasjon
(side 73-91)
av Peter Henning
SammendragEngelsk sammendrag

Denna studie analyserar olika typer av självkommenterande grepp – till exempel fotnoter, slutnoter och källförteckningar – i svensk poesi från 2010-talet. Genom nedslag i självkommentarens litteraturhistoria, och i förhållande till den editionsfilologiska kommentaren, framhåller artikeln den produktiva splittringen av författarrollen som en av självkommentarens centrala funktioner. Den självkommenterande poeten framträder både som fackman och fri konstnär vilket på en gång utmanar och återupprättar diktens autonomi. Ytterst förbinds detta förhållande med den svenska kulturpolitikens utveckling från 1960-talet. Om litteraturen – som ett led i viljan att demokratisera och pedagogisera konsten – får sitt värde genom att jämställas med andra typer av arbeten gäller samtidigt att konsten i välfärdsstaten åtnjuter en priviligierad roll som skiljer denna verksamhet från andra slags sysslor.

The present study examines various devices of ‘self-commentary’ – e.g. the use of footnotes, endnotes, and bibliographies – in contemporary Swedish poetry. Historizing self-commentary, and comparing its function with commentary in textual criticism, I argue that a productive tension between labor and aesthetic autonomy is one of its central features. While current poetics often stands opposed to traditional, Kantian notions of aesthetics, self-commentary allows for seemingly outmoded notions of autonomy and genius to be reinstated within a discourse of poetic heteronomy where art is equated with labor. As I conclude, this paradoxical position mirrors and responds to the dual conception of art in the Swedish welfare state. In the ‘welfare regime of art’, the poet is both a craftsman and an artist, the act of writing both comparable and incommensurable to other forms of human activity.

Åpen tilgang
Poet Voice på svenska
Poetisk tradition i uppläsningar av Ida Börjel, Athena Farrokhzad och Jenny Wrangborg
Vitenskapelig publikasjon
(side 92-110)
av Jimmie Svensson
SammendragEngelsk sammendrag

I artikeln undersöks Poet Voice, en framträdande praktik för uppläsning av samtida poesi, utifrån tre svenska företrädare: Ida Börjel, Athena Farrokhzad och Jenny Wrangborg. Beskrivningen utgår från några av de prosodiska mått, gällande grundtonsfrekvensen (tonhöjd), som utvecklats av MacArthur, Zellou & Miller (2018). Detta kompletteras av ytterligare mätningar och iakttagelser, och de karakteristiska dragen för Poet Voice hos de tre poeterna förstås som ett led i en tradition; dess snäva tonala omfång och de jämna och reglerade frasenheterna och pauserna står i konflikt med konventionell prosodi, och motsvarar dels spänningen mellan meter och talrytm i bunden vers, dels konflikten mellan visuell versradsindelning och syntax i modernismens fria vers. Poet Voice gör visserligen den upplästa texten mindre konventionellt uttrycksfull, men förstådd på det här sättet kan Poet Voice-dragen genom ikonicitet ge annan mening på ett för poesin specifikt sätt. Poet Voice innebär också att vissa för skriften utmärkande drag kan representeras vid uppläsning.

The study examines Poet Voice, a salient oral reading practice in contemporary poetry, based on the three Swedish examples: Ida Börjel, Athena Farrokhzad and Jenny Wrangborg. As a starting point, some of the prosodic measures, concerning the fundamental frequency (pitch), developed by MacArthur, Zellou & Miller (2018) are applied. Complemented by additional measurements and observations, the characteristic traits of Poet Voice in the three poets are analyzed as part of a tradition: a narrow pitch range, an even and regulated use of phrases and pauses are in conflict with conventional prosody, in a way equivalent to the conflict between meter and speech rhythm in traditional, metered verse, and to the conflict between visual lineation and syntax in free, modernist verse. While it is true that Poet Voice suppresses conventional expressiveness, it is argued that, viewed in this way, it also contributes to additional meaning production in a way specific to poetry, by means of iconicity. In addition, Poet Voice means that some traits of the written text can be reproduced in an oral performance.

Åpen tilgang
Historiseringens konst
Dialektiska bilder och montage i Ida Börjels Ma
Vitenskapelig publikasjon
(side 111-125)
av Evelina Stenbeck
SammendragEngelsk sammendrag

Ida Börjels Ma (2014) visar fram en sönderslagen värld, formad av våld, katastrofer och ekonomisk och social orättvisa. Genom att sammanfoga dessa bilder vid sidan av varandra i ett dialektiskt montage undviker Börjel en enkel representation av världen. Istället visar det dialektiska montaget en möjlighet för poeten att ta ställning mot uppfattningen av världen som ordnad, framställningsbar och oåtkomlig för mer djupgående förändringar. Montaget fungerar som ett arkiv och en kunskapsform genom vilken poeten kan ställa frågor om historieskrivning, tradition och samtid; en poetisk teknik som både knyter an till och bryter med montagets avantgardistiska tradition. Dikten blir därmed en egen form av historieskrivning.

Ida Börjel’s Ma (2014) demonstrates a fragmented world, shaped by violence, disaster, and economic and social injustice. By assembling these images side by side in a dialectical montage, Börjel avoids a simple representation of the world. Instead, the dialectical montage demonstrates an opportunity for the poet to take a stand against the understanding of the world as systematically organized, presentable, and remote from more profound changes. The montage functions as an archive and a form of knowledge through which the poet can question processes of history writing, of tradition and the present: a poetic technique that both connects to and interrupts the avant-garde tradition of the montage. The poem thus becomes its own form of history writing.

Nordisk poesi. Tidsskrift for lyrikkforskning

Scandinavian Poetry. Journal of Poetry Research

2-2020, årgang 5

https://www.idunn.no/nordisk_poesi

 

Nordisk poesi. Tidsskrift for lyrikkforskning er et vitenskapelig tidsskrift spesielt knyttet til lyrikk som diktart. Tidsskriftet utgis med åpen tilgang. Det er geografisk basert og tar for seg lyrikk fra Norden, på de nordiske nasjonalspråkene dansk, svensk, islandsk, færøysk, norsk, men også finsk, samisk og grønlandsk lyrikk, samt lyrikk skrevet på ulike innvandrerspråk. Både skriftlyrikk og alle former for muntlig lyrikk er naturlige studieobjekter i tidsskriftet. Lyrikkteori er også et sentralt område for tidsskriftet.

 

Målgruppen for tidsskriftet er studenter og forskere innenfor den litterære nordistikken og beslektede fagfelt. Særlig relevant er tidsskriftet innenfor Scandinavian Studies som i tillegg til forskning og undervisning i litteratur skrevet på nordiske språk også omfatter så vel urfolkskultur som finsk litteratur. Tidsskriftet henvender seg også til forskere og studenter innenfor de nordiske landenes lærer- og lektorutdannelser.

 

Tidsskriftet publiserer vitenskapelige artikler og bokanmeldelser, på norsk, svensk, dansk og engelsk.

 

Nordisk poesi kommer med to utgaver i året.

 

Redaksjon:

Førsteamanuensis Silje Harr Svare (redaktør), Høgskolen i Innlandet

Lektor Louise Mønster, Aalborg Universitet

Professor Hans Kristian Rustad, Universitetet i Oslo

Dosent Daniel Möller, Lunds universitet

 

Redaksjonssekretær:

Marit Rokkones

 

Redaksjonsråd:

Professor Joachim Schiedermair, Universitetet i Greifswald, Tyskland

Professor, Ph.d., dr. phil. Peter Stein Larsen, Aalborg Universitet, Danmark

Professor, dr. Derek Attridge, University of York, Storbritannia

Universitetslektor, Ph.d. Karin Nykvist, Lunds universitet, Sverige

Litteraturkritiker og forfatter, Ph.d. Tatjana Brandt, frilanser, Finland

Professor Sveinn Yngvi Egilsson, University of Iceland, Island

 

Design og sats: Type-it AS

Design omslag: KORD AS

ISSN online: 2464-4137

DOI: 10.18261/issn.2464-4137 https://www.idunn.no/nordisk_poesi

 

Nordisk poesi utgis av Universitetsforlaget i samarbeid med Høgskolen i Innlandet.

© Universitetsforlaget 2020

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon