Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Articles
Vitenskapelig publikasjon
(side 101-116)
av Enikö Marton og Magdolna Kovács
Sammendrag

The present study explores the motivational background of learning Swedish among Finnish-speaking upper secondary students (N = 254) in Finland. More specifically, we address how the availability of the L2 in the social context in which the SLA is embedded influences the interrelationships between the concepts of the ideal L2 self (Dörnyei, 2005), integrativeness (Gardner, 1985) and promotional orientation (Dörnyei, 2005) in learning Swedish as an L2. We collected our data in two municipalities, in a bilingual Finnish-Swedish and a monolingual Finnish-speaking one. We formulated four hypotheses about the motivational processes underlying the participants’ SLA; the hypotheses were tested by mediational analysis. The ideal L2 self emerged as a significant predictor of L2 efforts in both the monolingual Finnish-speaking and the Finnish-Swedish bilingual setting. With regard to the role of promotional orientation and integrativeness, we found substantial difference among students learning Swedish in a monolingual vs. bilingual context. In the monolingual Finnish-speaking setting, both promotional orientation and integrativeness had a significant effect on ideal L2 self. In the Finnish-Swedish bilingual context, the ideal L2 self was predicted by integrativeness but not by promotional orientation. Furthermore, in the bilingual context integrativeness also had a significant direct effect on L2 efforts. The findings support the notion that SLA unfolds differently in contexts offering different levels of exposure to the L2. This finding is discussed in relation to what research has established about the motivational background of learning English in different settings.

Vitenskapelig publikasjon
(side 117-141)
av Kristiina Lieri
SammendragEngelsk sammendrag

I denna artikel diskuteras hur informanter med finska som förstaspråk och med varierande språklig bakgrund förstår och producerar norska idiom med kroppsdelsbeteckningar jämfört med infödda talare av norska (n = 80). Huvudsyftet är att studera hur semantisk transparens, frekvens, kontext samt idiomets motsvarighet i finska påverkar idiomförståelsen. Resultaten ställs i relation till startålder för andraspråksinlärning och språkanvändningsmönster. Materialet har insamlats med hjälp av en enkät som innehåller ett test, där såväl receptiv som produktiv idiomkunskap testas samt bakgrundsinformation om informanterna och deras språkanvändning. Resultaten visar att informanterna behärskar idiom med kroppsdelsbeteckningar väl. De idiom som var svåra för de norsktalande vuxna var också utmanande för de övriga informantgrupperna. Det finns signifikanta skillnader mellan informantgrupperna. För informanterna med finska som L1 har de lättaste idiomen motsvarigheter i finska och de är semantiskt transparenta men även kontext påverkar i viss mån idiomförståelsen. Utifrån resultaten kan det inte dras några entydiga slutsatser om idiomets frekvens för behärskningen av idiomen. Skillnaderna mellan informantgrupperna förekommer särskilt i produktiv kunskap av idiom där informanterna med sen startålder för andraspråksinlärning presterar sämre. Även språkanvändningsmönster bidrar till idiomförståelse.

This paper investigates how subjects with Finnish as their L1 and varied linguistic backgrounds master Norwegian idioms with body parts compared to native speakers of Norwegian (n = 80). The main aim is to find out how factors such as semantic transparency, frequency, context and equivalents in L1 affect idiom comprehension. The results are set in relation to the age of onset of second language (L2) learning and language use patterns.The material was gathered through a questionnaire where both receptive and productive knowledge of idioms was tested, as well as a background questionnaire on the language use of the subjects. The results show that the subjects have a good knowledge of Norwegian idioms referring to body parts. The idioms that were difficult for the Norwegian speaking adults were also challenging for the other informant groups. There are significant differences between the informant groups. For the Finnish speaking subjects, the easiest idioms have an equivalent in Finnish and are semantically transparent, but context also influences knowledge of idioms to a certain extent. Based on the results, frequency does not seem to play an equally significant role. The study shows that the differences between the informant groups occur especially in productive knowledge of idioms where the subjects with the late age onset of L2 learning perform worse. Language use patterns also contribute to understanding idioms.

”Man kan tänka men inte säga”
Förhandlingar om heteronormativitet inom grundläggande språk- och litteracitetsundervisning för nyanlända ungdomar
Vitenskapelig publikasjon
(side 142-157)
av Anna Winlund
SammendragEngelsk sammendrag

Den här artikeln handlar om förhandlingar om heteronormativitet inom undervisning i svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet för nyanlända elever med begränsad tidigare formell skolgång. Samtidigt som dessa tonåringar utvecklar skriftspråklighet på ett andraspråk, behöver de mer eller mindre självständigt navigera i ett nytt samhälle. Elevernas språk- och litteracitetsutveckling kan främjas om undervisningen utgår från en för dem känd kontext; men samtidigt kan elevernas kritiska litteracitet och förmåga att förstå, kommunicera och ta ställning utvecklas om undervisningen behandlar ämnen som tidigare varit okända eller tabu för dem. Ett sådant ämne kan röra normer för familjebildning eller sexualitet. Syftet med artikeln är därför att undersöka vad som händer i undervisningen om heteronormativitet.

Det empiriska materialet samlades in i en undervisningsgrupp på gymnasiets Språkintroduktion under läsåret 2017/18. Det består av fältanteckningar, inspelade interaktioner samt fältsamtal och intervjuer med åtta elever. Analysen visar att undervisningen är både inkluderande (genom att förespråka tolerans för olikheter) och ifrågasättande (genom kritisk analys av praktiker kopplade till sexualitet). Enskilda elevers perspektiv lyfts genom fältsamtal och intervjuer och visar hur en ifrågasättande undervisning tycks kunna bidra till elevernas utveckling av såväl ämneskunskaper som deras språkliga repertoar, vilket också kan ge dem ökade möjligheter att ta del av flera diskurser. Samtidigt problematiseras just denna undervisning som styrs av delvis motstridiga principer – att låta alla åsikter få plats och att aktivt motarbeta diskriminering.

This study focuses the teaching of Swedish as a second language and basic literacy in a group of recently immigrated adolescents with limited previous formal education. These teenagers, who are developing literacy in a second language, also have to navigate their ways into a new society. Language and literacy development seem to be favored if teaching takes topics that have previously been unfamiliar as a point of departure. Concurrently, the students’ critical literacy and the ability to understand, communicate and take stands seems to be favored if teaching departs from topics that previously have been unfamiliar or taboo to the students. Such topics can concern the constitution of families or sexuality. Thus, the aim of the article is to investigate their instruction about heteronormativity.

The empirical data was collected in a language introductory group during one school year (2017/18). It consists of field notes and recorded interactions as well as field conversations and interviews with eight students. The analysis of the interactions shows examples of a pedagogy which is both inclusive (advocating tolerance to differences), and questioning (through analysis of practices linked to sexuality). The perspectives of individual students appear through field conversations and interviews, showing that this challenging pedagogy seems to contribute to the students’ development of knowledge and their possibility to take part in several discourses. Concurrently, the instruction is problematized, since it is ruled by conflicting principles – to let everyone’s opinion be expressed and at the same time actively avoid discrimination.

Vitenskapelig publikasjon
(side 158-176)
av Pia Quist
SammendragEngelsk sammendrag

Denne artikel sætter fokus på stilskifte-variation blandt flersprogede unge. Der præsenteres en analyse af stilskift mellem multietnisk ungdomsstil og standarddansk blandt 21 unge som er blevet optaget i tre forskellige situationer – en samtale med en studievejleder, et interview med en forsker og samtale i venskabsgrupper. De unge bor i den flerkulturelle Odense-forstad Vollsmose. Analysen viser at der er stor forskel på om der stilskiftes mellem de tre situationer. Nogle stilskifter ikke, men bruger multietnisk ungdomsstil i alle tre situationer, andre bruger kun multietnisk ungdomsstil i venskabsgruppe-optagelserne, og en enkelt taler standarddansk i alle tre optagelser. I artiklen foreslås det at forskelle mellem grader af stilskift kan analyseres og forklares inden for en teoretisk ramme der sætter ’kroppen’ i fokus, nemlig inden for embodied sociolinguistics (Bucholtz & Hall, 2016).

The article presents an analysis of style-shift between multiethnic youth style and Standard Danish among 21 young people who have been recorded in three different situations – a conversation with a student counselor, an interview with a researcher and a conversation in friendship groups. The young people live in the multicultural suburb of Odense, Vollsmose. The analysis shows that there is systematic variation in style-shift across the three situations. Some speakers do not change style, but use multiethnic youth style in all three situations, others only use multiethnic youth style in the friendship group-recordings, and one person speaks Standard Danish in all three situations. Bringing in the ’body’ as analytical focus, it is proposed that such differences between degrees of style-shift across situations can be analyzed as ‘embodied indexicality’ (Bucholtz & Hall, 2016).

Nordand

2–2019, årgang 14

https://www.idunn.no/nordand

 

Nordand – Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning publiserer vitenskapelige artikler innen fagfeltet Nordens språk som andrespråk.

 

Tidsskriftet har som mål å være det internasjonalt ledende tidsskriftet på sitt fagfelt. Det tar for seg studier av tilegnelse av de nordiske språkene som andre- eller fremmedspråk, og to- eller flerspråklighet innen det nordiske området. Vinklingen kan være lingvistisk, psykolingvistisk, sosiolingvistisk, språkpedagogisk, fagdidaktisk eller språkpolitisk.

Nordand utgis av Universitetsforlaget og i samarbeid med Nordic Network for Second Language Research, representert ved tidsskriftets redaksjon.

Artikler gjengitt i tidsskriftet reguleres av bestemmelser gjengitt i Normalkontrakt for utgivelse av litterære verk i tidsskrift av 10. november 2010 mellom Den norske Forleggerforening og Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening. Avtalen kan leses i sin helhet på: http://www.nffo.no. Artikler gjengitt i tidsskriftet vil bli lagret og gjort tilgjengelig på www.idunn.no, Universitetsforlagets database for elektronisk distribusjon av tidsskrifter.

 

Ansvarlige redaktører

Martha Sif Karrebæk, PhD, lektor, Københavns Universitet

Mikko Kuronen, PhD, universitetslektor, Jyväskylä universitet

Ingvild Nistov, PhD, førsteamanuensis, Universitetet i Bergen

Julia Prentice, PhD, universitetslektor, Göteborgs universitet

 

Redaksjonssekretær

Aud Aasen

 

Redaksjonsråd

Juni Arnfast, Københavns Universitet

Audur Hauksdóttir, Háskóli Íslands

Sinikka Lahtinen, Åbo universitet

Anna Flyman Mattson, Lunds universitet

Kari Tenfjord, Universitetet i Bergen

Tommaso Milani (Göteborgs universitet)

Ulrika Magnusson (Stockholms universitet)

Søren Eskildsen (Syddansk universitet)

Åsa Palviainen ( Jyväskylä universitet)

Camilla Lindholm (Tammerfors universitet)

Elina Tergujeff (Jyväskylä universitet)

Anne Golden (Universitetet i Oslo)

Annika Andersson (Linnéuniversitetet)

Hilde Sollid (UiT Norges artiske universitet)

Lars Anders Kulbrandstad (Høgskolen i Innlandet)

 

Design og sats: Type-it AS, Trondheim       

Omslagsdesign: KORD

ISSN online: 2535-3381

DOI: 10.18261/issn.2535-3381

© Universitetsforlaget 2019

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon