Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Artikler
Vitenskapelig publikasjon
(side 4-24)
av Anne Huhtala, Marjo Vesalainen, Raili Hildén og Juhani Rautopuro
SammendragEngelsk sammendrag

Lärarens val av undervisningspraktiker spelar en avgörande roll för elevers inlärningsresultat. I lärarkognitionen ingår förmågan att på adekvata sätt styra och handleda elevens inlärningsprocess och utvärdera dess utgång med livslångt lärande som huvudsyfte. I artikeln kartläggs och analyseras vilka samband som finns mellan undervisningspraktiker och elevers inlärningsresultat i svenskans långa lärokurs i slutet av den grundläggande utbildningen. Materialsamplet härstammar från den finländska nationella utvärderingen från 2013 och omfattar 1679 elever och 98 lärare, vars respons genomgick en fördjupad analys. Ur analysen framgick en tämligen traditionell bild av lärarnas arbetssätt. Vissa tidsenliga undervisningspraktiker som muntlig parövning var vanliga, medan bedömningsmönstren tedde sig relativt traditionella med skriftlig produktion i fokus. I princip uppskattade lärarna dock allmänna pedagogiska mål, t.ex. att växa som människa och att bemöta andra kulturer. En del signifikanta samband upptäcktes mellan arbetssätt och elevers språkfärdigheter. Skolundervisningens betydelse var tydligare för pojkar än för flickor. Barn till högre utbildade föräldrar gynnades mest av tidsenliga arbetssätt. Sammanfattningsvis rekommenderas en fortsatt förnyelse av svenskundervisningens praktiker genom pedagogiskt motiverad användning av informationsteknologi och utökande av autentiskt språkbruk i genuina möten eller på distans. I synnerhet bör pojkar och barn till dem som inte tagit studentexamen beaktas.

Teachers’ choice of instructional practices plays a fundamental role in students’ achievement of intended learning outcomes. Teacher competence implies the ability to guide students’ learning process and to evaluate its outcome with regard to lifelong learning. In this article, we describe and analyse connections between teaching practices reported by teachers of Swedish in Finnish schools in Finland and the learning outcomes of their students by the end of compulsory basic education. The data come from the Finnish national evaluation of learning outcomes that was carried out in 2013, comprising responses from 1679 students and 98 teachers from 73 schools. The results of the quantitative and qualitative analyses revealed a rather traditional landscape of Swedish language teaching. Certain communicative teaching practices were reported. Yet, written production was favoured in assessments. In principle, teachers embraced more comprehensive pedagogical goals, such as personal development and cultural diversity. A few statistically significant connections were documented between teaching practices and students’ Swedish language skills. Language instruction seemed to have a stronger impact on boys’ language skills than on girls’, and children with more well-educated parents benefitted more from up-to-date practices than those of lower educated parents. In conclusion, we recommend a continuing reform of Swedish instruction by means of increasing authentic encounters in Swedish, both live and on-line.

Vitenskapelig publikasjon
(side 25-47)
av Liivi Jakobson
SammendragEngelsk sammendrag

I föreliggande studie undersöks lärares uppfattningar om respons på vuxna nybörjarstuderandes skrivna texter i svenska som andraspråk. Studien behandlar uppfattningar om två centrala sidor av respons: 1) vad lärare fokuserar på i sina kommentarer, exempelvis innehåll och grammatik, och 2) hur respons ges, exempelvis genom beröm eller förslag. Studien kombinerar semistrukturerade individuella intervjuer med enkäter med tre erfarna lärare som undervisar på en heldistanskurs i svenska för invandrare (sfi). Studien tillämpar både Likertskala och rangordning. Analysen visar att alla responskategorier värderas som viktiga att uppmärksamma av samtliga lärare på Likertskalan. Det framkommer emellertid tydliga skillnader mellan lärarnas prioriteringar vid rangordning, vilket indikerar att de valt olika sätt att hantera kommunikationsproblem, tidsbrist, kursplanskrav och låg språkbehärskningsnivå hos de studerande i distansundervisning av nybörjarstuderande. Analysen visar också att lärarna prioriterar kommentarer i form av förslag men att det också finns divergerande uppfattningar. Lärarna ger uttryck för att de under responsarbetet vill ta hänsyn till många olika aspekter, ibland samtidigt, men att det inte alltid är lätt att veta vad som ska prioriteras. Dessutom uppmärksammar lärarna i intervjuerna ett spänningsfält mellan vilja och praktik.

This article reports the findings from a study that investigates how teachers perceive the importance of written feedback to adult beginners who are writing in Swedish as a second language. Teachers’ feedback preferences are analysed in two areas: 1) the focus of feedback, e.g. content and grammar, and 2) the manner of feedback, e.g. praise and suggestions. The methodology is a combination of individual interviews and questionnaires. A total of three experienced teachers in a web-based Swedish course participated. Although there were differences between the teachers, they highly valued all focus categories. The differences may indicate that the teachers chose diverse ways of handling various contingencies in a web-based course for beginners. Concerning the form of feedback, the teachers prioritized suggestions but there was also variation between them with regard to preferences. They were aware of some contextual factors that influenced their practice, demonstrating that a tension exists between teachers’ feedback practice and their preferences.

Vitenskapelig publikasjon
(side 48-68)
av Richard A. LaBontee
Sammendrag

As part of a larger project concerning adult beginner Swedish second language learners’ approaches to word learning, this article investigates reported beliefs on word knowledge by the same demographic. To an open-ended survey question – ‘What does it mean to know a word?’ – 111 responses were collected, then disseminated using a top-down content analysis. Responses are classified by the word knowledge features expressed by participants using Nation’s Form, Meaning and Use framework for second language vocabulary knowledge as a guiding model for analysis.

Findings indicate that word-knowledge beliefs reported were relatively equal across the form, meaning and use classifications. Spoken and written forms of words, generalized meaning of words, and constraints on use were the most frequent word-knowledge features reported as important. The least mentioned features were meaning associations, meaning related to various word forms, and collocational knowledge. Two other belief categories were classified as ‘ability-based’, reflecting skills or abilities that are expected as the results of acquiring various word knowledges, and ‘less important’ reflecting word knowledge features thought to be less important than others. Findings are discussed in relation to vocabulary acquisition in SLA research, the complexity of individual learners, and possible consequences for language pedagogy.

Vitenskapelig publikasjon
(side 69-92)
av Anna Lindholm
SammendragEngelsk sammendrag

Denna artikel utforskar vilka strategier flerspråkiga elever i årskurs 5 tar i bruk för att lösa utmaningar med att läsa och förstå ämnestexter. Dessutom undersöks hur de reflekterar över sin egen läsning och användning av lässtrategier. Studien utgår från enskilda textbaserade intervjusamtal och följer upp en tidigare studie om flerspråkiga elevers läsförståelse. Eleverna i studien har arbetat med lässtrategier inspirerade av Reciprocal Teaching, RT (Palincsar & Brown, 1984). Resultatet visar att eleverna använder fyra strategier för att lösa de förståelseproblem som uppstår: omläsning, användning av bakgrundskunskap, morfologiska ledtrådar samt textuella ledtrådar. Studien visar också att eleverna i olika utsträckning kan karaktäriseras som strategiska läsare med utvecklad metakognitiv förmåga. Flera av dem har svårt att reflektera över sin egen läsförståelse och användning av lässtrategier. Vidare indikerar resultatet att eleverna kan vara så kallade goda läsare utan att kunna redogöra för specifika lässtrategier och tvärtom – de kan känna till lässtrategierna utan att kunna använda dem.

This article explores which strategies multilingual grade 5 students use to solve challenges in reading and understanding subject-specific texts. In addition, it investigates how the students reflect on their own reading and use of reading strategies. The study is based on individual text-based interviews with students, and follows up a previous study concerning multilingual students’ reading comprehension. The students in the study at hand have been taught reading strategies, inspired by Reciprocal Teaching, RT (Palincsar & Brown, 1984). Results show that the students use four strategies to solve the comprehension problems that arise: rereading, use of background knowledge, morphological clues and textual clues. The study also shows that the students, to a varying extent, can be categorized as strategic readers, with advanced metacognitive ability. Many of them have difficulties reflecting on their own reading comprehension and their own use of reading strategies. Furthermore, results indicate that students can be so-called ‘good readers’ without being able to explain specific reading strategies, and vice-versa – they can know reading strategies without being able to use them.

Ph.d.-avhandlinger 2018–2019

Nordand

1–2019, årgang 14

www.idunn.no/nordand

 

Nordand – Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning publiserer vitenskapelige artikler innen fagfeltet Nordens språk som andrespråk.

 

Tidsskriftet har som mål å være det internasjonalt ledende tidsskriftet på sitt fagfelt. Det tar for seg studier av tilegnelse av de nordiske språkene som andre- eller fremmedspråk, og to- eller flerspråklighet innen det nordiske området. Vinklingen kan være lingvistisk, psykolingvistisk, sosiolingvistisk, språkpedagogisk, fagdidaktisk eller språkpolitisk.

Nordand utgis av Universitetsforlaget og i samarbeid med Nordic Network for Second Language Research, representert ved tidsskriftets redaksjon.

Artikler gjengitt i tidsskriftet reguleres av bestemmelser gjengitt i Normalkontrakt for utgivelse av litterære verk i tidsskrift av 10. november 2010 mellom Den norske Forleggerforening og Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening. Avtalen kan leses i sin helhet på: http://www.nffo.no. Artikler gjengitt i tidsskriftet vil bli lagret og gjort tilgjengelig på www.idunn.no, Universitetsforlagets database for elektronisk distribusjon av tidsskrifter.

 

ANSVARLIGE REDAKTØRER

Martha Sif Karrebæk, PhD, lektor, Københavns Universitet

Mikko Kuronen, PhD, universitetslektor, Jyväskylä universitet

Ingvild Nistov, PhD, førsteamanuensis, Universitetet i Bergen

Julia Prentice, PhD, universitetslektor, Göteborgs universitet

 

REDAKSJONSSEKRETÆR

Aud Aasen

 

REDAKSJONSRÅD

Juni Arnfast, Københavns Universitet

Audur Hauksdóttir, Háskóli Íslands

Sinikka Lahtinen, Åbo universitet

Anna Flyman Mattson, Lunds universitet

Kari Tenfjord, Universitetet i Bergen

 

Design og sats: Type-it AS, Trondheim       

Omslagsdesign: KORD

ISSN online: 2535-3381

DOI: 10.18261/issn.2535-3381

© Universitetsforlaget 2019

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon