Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}

Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet?




Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet Centre for Linguistics, Vrije Universiteit Brussel

Den här artikeln undersöker hur bra den svenska integrationskontexten har varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare. Balanserad tvåspråkighet har nämligen varit ett av målen i Sveriges mångkulturella språkpolitik. Även ingående jämförelser med motsvarande grupper i Rotterdam och Berlin presenteras. Data kommer från 430 deltagare i projektet The Integration of the European Second Generation varav 133 bodde i Stockholm. Balanserad tvåspråkighet definieras utifrån deltagarnas självuppskattade tal- och skrivfärdigheter i förstaspråket turkiska och respektive andraspråk. Resultaten visar att bara en minoritet av andragenerationens turkar var balanserade tvåspråkiga i Stockholm, som dessutom utgjorde den lägsta andelen bland de undersökta städerna. Samtidigt uppvisade gruppen i Stockholm de högsta färdighetsnivåerna i andraspråket bland de tre städerna. Analysen pekar på att den inkluderande multietniska kontexten i Stockholm haft en positiv effekt på andraspråksfärdigheterna medan den turkiska gruppens relativt ringa storlek och koncentration tillsammans med den bristfälliga implementeringen av modersmålsundervisningen i Sverige haft en negativ effekt på turkiskfärdigheterna. De andra städernas mer segregerade och enklavliknande integrationskontexter verkar istället främja turkiskfärdigheterna mer och leder därmed även till en högre förekomst av balanserad tvåspråkighet.

Nyckelord: balanserad tvåspråkighet, tvåspråkig utveckling, invandringsrelaterade minoriteter, integration, turkar

This paper investigates how good the Swedish integration context has been at promoting balanced bilingualism among adult children of Turkish immigrants. Balanced bilingualism has been one of the goals of Sweden’s multicultural language policy. An extensive comparison with corresponding groups in Rotterdam and Berlin is also presented. The data come from 430 participants in the project The Integration of the European Second Generation, of whom 133 resided in Stockholm. Balanced bilingualism is defined on the basis of the participants’ self-assessed speaking and writing skills in Turkish and their respective second languages. The results show that only a minority of the second-generation Turks were balanced bilinguals in Stockholm, which constituted the lowest rate among the cities. At the same time, the Stockholm group displayed the highest skill levels in the second language among the three cities. The analysis points out that the inclusive multi-ethnic context in Stockholm had a positive effect on second-language skills, while the Turkish group’s relatively small size and concentration coupled with the deficient implementation of mother-tongue instruction had a negative effect on Turkish skills. The other cities’ more segregated and enclavelike integration contexts seem instead to better promote Turkish skills and thereby to lead to a higher occurrence of balanced bilingualism.

Keywords: balanced bilingualism, bilingual development, migration-related minorities, integration, Turks
Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon