Danmark:

Language use, language ideology and normativity among Copenhagen preadolescents

Liva Hyttel-Sørensen

Sprogcenter Nordsjælland

Denne afhandling undersøger registergørelsen af en bestemt måde at tale på, som deltagerne i mit projekt omtalte som bl.a. «gangstersprog», «slang» og «perkersprog». Dette register er registergjort i modsætning til et mere standardkøbenhavnsk register og associeret med indeksikalske værdier såsom maskulinitet, sejhed, manglende akademiske præstationer og etnisk minoritetsstatus. Mit projekt undersøger, hvem der bruger dette «gangsterregister», hvordan og hvorfor, og hvilke værdier de associerer med det. Jeg undersøger også, hvordan de bruger denne måde at tale på til at udtrykke identitet og tilhørsforhold. Min undersøgelse kombinerer lingvistisk etnografi med to socialpsykologiske eksperimenter.

Analyserne af de forskellige data peger på betydningen af en række forskellige begreber i forbindelse med registergørelsen af «gangsterregistret», herunder især etnicitet, autenticitet, køn og en bevægelse mellem kohæsion og kontrovers. De eksperimentelle data viser, at dette register har en høj grad af genkendelighed, og at jo mere «gangster» stemmer bliver opfattet som værende, jo mindre intelligente, velhavende, flinke og attraktive vurderes talerne til at være. Mikroanalyserne af det etnografiske feltarbejde indikerer, at selvom dette register ikke per automatik associeres med etnicitet, og selvom det kan bruges til at signalere gruppeintern solidaritet, så inddrager eleverne i denne undersøgelse hyppigt etnicitet i deres hverdagsinteraktion, og ud over at bruge registret til venlige spøgende samtaler bruger de det også til at eskalere konflikter og intensivere aggression.

 

Language and social status differences in two urban schools

Thomas Nørreby

Københavns Universitet

Denne afhandling omhandler forskellighed, sociale status-forskelle og nutidig elevmangfoldighed. Den adresserer, hvordan københavnske skolebørn på to forskellige skoler bruger sprog til at håndtere deres sociale hverdag, samt hvordan denne organisering involverer konstruktioner og tilskrivninger af identiteter og sociale stereotyper. Min forskning er drevet af en interesse i at lære mere om oplevelsen af at være en del af de nutidige mangfoldige skolemiljøer. Jeg går derfor til mine data med vægt på deltagerperspektivet og fokuserer analytisk på måderne, hvorpå deltagerne udlever og konstruerer social forskellighed gennem situeret interaktion. På basis af en forståelse af sådanne praksisser og oplevelser som både formet af samfundet og samtidig formende for samfundet relaterer jeg mine analyser til igangværende sociale stratifikationsprocesser i nutidens danske samfund. Et gennemgående tema i min afhandling er afsløringen af sammenhængen mellem det markante fokus på etnicitet i offentlige debatter om skolegang og socialklasserelationer samt samspillet mellem disse magtrelationer og de praksisser, som jeg analyserer.

 

Udgangspunkter og orienteringspunkter: En undersøgelse af sociogeografisk orientering, hverdagsmobilitet og sproglig praksis blandt unge to steder i Danmark

Astrid Ravn Skovse

Københavns Universitet

Afhandlingen præsenterer en empirisk baseret undersøgelse af sammenhænge mellem sociogeografisk orientering, hverdagsmobilitet og sproglig praksis blandt 73 unge to steder i Danmark, landsbyen Bylderup i Sønderjylland og den suburbane Odense-forstad Vollsmose. Bylderup ligger i et traditionelt dialektområde, hvor befolkningen helt overvejende har etnisk dansk baggrund. Beboerne i Vollsmose har mange forskellige etniske og sproglige baggrunde.

Afhandlingen placerer sig i et krydsfelt mellem dialektologi, interaktionel sociolingvistik og tredjebølgesociolingvistik med inddragelse af teori fra humangeografi, ny mobilitetsteori og urban sociologi. Det sproglige fokus ligger på dialektale/regionale træk og træk associeret med multietnisk ungdomsstil.

Undersøgelsen bygger på data indsamlet i løbet af fem måneders feltarbejde de to steder, fra december 2014 til maj 2015. Metodisk gør afhandlingen brug af deltagerobservation, mobiletnografi, interview, fokusgruppesamtaler og en kortmetode med henblik på at belyse deltagernes sproglige praksis, deres hverdagsmobilitet og deres holdninger til og engagement i det sted, de bor. Analytisk benytter afhandlingen sig af en variationistisk kvantitativ tilgang til deltagernes sprogbrug og af kvalitative analyser af interaktioner, narrativer og etnografiske iagttagelser.

Afhandlingen argumenterer for, at sammenhængen mellem sprog, sted og mobilitet må anskues pantemporalt: Såvel sprogbrugerens steds- og mobilitetshistorik, nuværende steds- og mobilitetspraksisser og forestillet fremtidigt sted er relevante at inddrage i et studie af vedkommendes nuværende sproglige praksis. Den fundne sproglige variation de to steder kan dels knyttes til kontakt- og mobilitetsforhold, dels til forhold omkring identifikation med det lokale sted og endelig til fremtidig orientering.

 

Mindretalspædagogik i praksis – en undersøgelse af mindretalspædagogikken i Nord- og Sydslesvig

Camilla Franziska Hansen

Center for Mindretalspædagogik

Afhandlingen undersøger den særlige pædagogik, der bedrives i henholdsvis det danske og det tyske mindretals uddannelsesinstitutioner. Institutionerne er situeret i en særlig historisk, kulturel og sproglig kontekst, som afstedkommer særlige pædagogiske potentialer og udfordringer.

Afhandlingens formål har været at give en analytisk karakteristik af den mindretalspædagogiske undervisningspraksis. Formålet er blevet realiseret gennem en sociologisk undersøgelse, der videnskabsteoretisk tager afsæt i et pragmatisk-konstruktivistisk paradigme, og som er blevet suppleret med en praksisteoretisk tilgang til feltet. Metodologisk har afhandlingen gjort brug af et mixed methods-undersøgelsesdesign for at give et nuanceret billede af den mindretalspædagogiske praksis.

Afhandlingen viser, at størstedelen af mindretallenes lærere vurderer, at flertallet af eleverne har et andet modersmål end mindretalssproget, selvom mindretalssproget er undervisningssproget! Dette grundvilkår har betydning for forskellige aspekter, bl.a. lærernes tilrettelæggelse af deres pædagogiske arbejde. I den forbindelse er det interessant, at lærerne ikke er i besiddelse af en faglig-teoretisk viden, der ruster dem til at undervise tosprogede børn – en udfordring, som skaber usikkerhed hos lærerne, og som i værste fald fører til kontraproduktive strategier for elevernes sprogtilegnelse. Endelig viser afhandlingen, at en lang række mindretalspædagogiske udfordringer også er udfordringer, som flertalsinstitutionerne står over for. Disse udfordringer bliver dog, pga. den særlige kontekst, som mindretallene er indlejret i, mere prekære. Mindretalspædagogik knytter dermed an til ren almen pædagogik, der i mindretallene kommer til udtryk i en særlig kontekst, der forstærker både de negative og de positive aspekter ved undervisning af mindretallene.

 

Norge:

Discursive portraits of language, literacy and learning: emerging bilinguals in Norway

Jarmila Bubíková-Moan

Universitetet i Oslo

This article-based doctoral research study explores language, learning and literacy provision offered to emerging bilinguals of non-Norwegian ethnolinguistic heritage in early childhood educational institutions in Norway. It draws upon critical approaches to discourse analysis and language education policy (LEP), implying that power relations and ideology are recognized as crucial dimensions of human interaction.

Empirically, the study targets two scales of LEP: 1) the more durable discursive scale of policy creation, represented by policy document analysis (Article 1); and 2) the more situationally occasioned scale of policy instantiation, explored through narrative analysis of interviews with Polish migrants parenting children who attend Norwegian preschools and early grades in schools (Articles 2 and 3).

An intertextual analysis of the selected policy documents demonstrates a discursive shift in the official Norwegian LEP towards a preference for the majority language, Norwegian, whereby the multilingual child is shown to be increasingly constructed as a young learner aiming for a fast acquisition of Norwegian while nurturing a heritage link to his or her home language. Tracing policy instantiations through parental narratives, the study also shows that migrant parents represent an active and resourceful voice, eager to question and negotiate the early educational provision offered to their children in Norway and keen to ensure their development and growth in both the host and home language. Through such multi-scalar explorations of LEP, the study aims to offer interdisciplinary insights instrumental in creating equitable curricular and pedagogical opportunities for all children.

 

Språkstimulering gjennom samtale. En studie av språklig samhandling, ordforråd og teksttyper i samtaler mellom ansatte og flerspråklige barn

Torild Marie Olsen

Universitetet i Agder

I sin studie har Olsen undersøkt samtaler i barnehagen under frilek og på turer. Formålet har vært å avdekke kvaliteter ved samtalene som kan ha innvirkning på flerspråklige barns språkutvikling.

Avhandlingen bygger på feltarbeid i tre barnehager på Sørlandet, og det empiriske materialet består av samtaler innhentet ved observasjon og intervjuer av ansatte. Konklusjonen er at språklæringspotensialet i de uformelle samtalene er relativt svak. Olsen argumenterer likevel for å opprettholde frileksperiodene som språklæringsarena fordi det er i de uformelle situasjonene at flerspråklige barn er mest språklig aktive. Selv om ansatte har en tydelig bevissthet om hvordan de bør snakke med barn, mener Olsen at det er behov for ytterligere bevisstgjøring og kunnskap på dette området.

Studien viser at det er stor variasjon i hvor mye samtaletid de flerspråklige barna har med barnehagenes ansatte. Samtalekvaliteten varierer også mye mellom samtaler inne og ute.

Studien viser også at de ansatte bruker et begrenset og relativt enkelt ordforråd i samtalene. Mange av samtalene er korte kommentarer om objekter i de nære omgivelsene. Det er generelt flere tegn på språklig forenkling i ansattes språkbruk, noe som synes å være resultat av en bevisst strategi av hensyn til barnet. Ifølge Olsen er en slik strategi forståelig, men samtidig kan den føre til at den språklige stimulansen for de flerspråklige barna blir mangelfull.

 

Å skape rom for flerspråklighet. En studie av diskursive vilkår for barnehagens språklige praksis med flerspråklige barn

Anja Pesch

UiT Norges Arktiske Universitet

I denne studien utforskes diskursive vilkår for barnehagelærers språklige praksis med flerspråklige barn. Studien er en kvalitativ etnografisk kasusstudie av to barnehagers språklige praksiser, en i Norge og en i Tyskland. Studiens formål er å få større innsikt i hvordan forståelser av flerspråklighet i barnehagen skaper rom for barnehagelærers flerspråklige praksis og for samarbeid med barnas foreldre.

Studiens datamateriale består av relevante styringsdokumenter for barnehagen, bilder av barnehagens semiotiske landskap, feltnotater om barnehagelærernes språklige praksis og intervjuer med barnehagelærere og foreldre. Ved hjelp av Bakhtins konsepter om ytring, talesjanger, stemme, diskurs og ideologi studeres barnehagelærernes og foreldrenes språklige praksis som neksus av diskurser om flerspråklighet knyttet til barnehagen som institusjon. Jørgensens og Garcia og Li Weis syn på flerspråklighet samt språkideologiske perspektiver brukes for å belyse barnehagelærernes og foreldrenes syn på flerspråklighet og for å vise sammenhenger med diskurser makronivå.

Et fellestrekk ved barnehagene er at de anser flerspråklighet som en ressurs, mens det rådende synet på flerspråklighet er ulikt. Mens flerspråklighet først og fremst forstås som dualitet som består av morsmål og norsk i den norske barnehagen, er synet på flerspråklighet i den tyske barnehagen mer dynamisk. Analysen viser hvordan ulike syn på flerspråklighet blir konstruert både på institusjons- og individnivå, og hvordan de både er knyttet til og stiller spørsmål ved ressurssynet som ramme. Det blir tydelig hvordan barnehagelæreres syn på flerspråklighet er knyttet til både deres egen språklige praksis og forståelser av barnas språklige praksis. Når det gjelder foreldresamarbeid, peker datamaterialet spesielt på motsetninger mellom barnehagens og foreldrenes syn på flerspråklighet og hvordan de innvirker på forståelsen av hverandres språkvalg og praksiser.

 

Constructing migrant workers: Multilingualism and communication in the transnational construction site

Kamilla Kraft

Universitetet i Oslo

Denne avhandlingen gir et innblikk i den norske byggeindustrien, som er karakterisert av arbeidsmigrasjon og flerspråklighet, men også sosial lagdeling mellom norske arbeidere med fast ansettelse og migrantarbeidere fra Polen med midlertidig ansettelse. Avhandlingen undersøker om det er en sammenheng mellom denne lagdelingen og språk. Den viser hvordan arbeidsplasser og arbeidere håndterer hverdagskommunikasjonen på tross av at arbeiderne ikke har noe felles språk, men også hvordan kommunikasjon blir til et spørsmål om å beherske de «rette» språklige ferdigheter. Dette har betydning for hvordan språk strukturerer arbeidsmarkedet, hvordan ressurser blir (om)fordelt, og hvordan dette påvirker den sosiale (u)likheten mellom grupper av arbeidere. Forskjellige metoder er brukt til å analysere språks rolle i arbeidslovgiving, -aktiviteter og -praksiser. Teoretisk er avhandlingen basert på kritisk sosiolingvistikk og interaksjonell sosiolingvistikk, men anvender også etnografiske fremgangsmåter for å redegjøre for de studerte prosessene. Datasettet består av feltnotater, observasjoner, samtaler, lyd- og videoopptak, intervjuer, dokumenter med mer. Disse dataene har gjort det mulig å studere regulering av adgang til arbeid og ressurser, språklig og sosial differensiering samt språklig fleksibilisering av arbeidsmigranter. Gjennom analyse av disse prosessene vises hvordan aspekter av kommunikasjon gir profesjonelle muligheter for arbeidsmigranter som lærer seg norsk, men også hvordan de bidrar til reproduksjonen av stratifisering mellom arbeidsmigranter og de lokale arbeiderne. Slik demonstrerer avhandlingen den komplekse relasjonen mellom flerspråklighet og arbeidsmigrasjon. Ved å fokusere på en industri som vanligvis forbindes med manuelt arbeid og ikke kommunikasjonsarbeid, viser avhandlingen også betydningen av språk i sammenhenger hvor den ikke nødvendigvis er åpenbar eller forventet.

 

Sverige:

Språket och skolämnet, svenska som andraspråk

Om elevers språk och skolans språksyn

Anna Sahlée

Uppsala universitet

Since the school subject Swedish as a second language was established in the mid-1990s, the organization of the subject has varied widely across schools, and the outcomes have been poor. This thesis investigates these problems linguistically. The main objective is to explore the school subject Swedish as a second language in relation to the language of students taking the subject. Another aim of this thesis is to illuminate the complex relationship between the Swedish language and the use and conception of Swedish as a second language. The thesis contains four papers. Paper I examines students’ texts from a normative, mainly grammatical, perspective. Paper II develops a model for analyzing text as activity, which is applied in Paper III to analyze students’ texts. Paper IV, finally, analyzes views of language in policy documents. One critical result of the thesis is the identification of a need for a raised awareness about language. It is difficult to establish a discrete boundary dividing the language of students in the subject Swedish as second language from the language of students in the subject Swedish, but differences can be observed, which in some sense resonates well with the definition of the subject given by policy documents. The vague definition of the subject, and the many linguistic conditions built into it, entail that Swedish as a second language does not seem well-suited for anyone. Employing a combination of a traditional and an alternative view of language may be a fruitful way to accommodate all students.

 

Med andra ord – samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn

Susanne Duek

Karlstads universitet

I denna avhandling studeras litteracitetspraktiker hos sex nyanlända barn i åldrar mellan fyra och tio år. Det specifika för barnen är att deras föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund från ursprungslandet. Under ett års tid har barnen följts i förskolan eller skolan samt i hemmet. Deras föräldrar och lärare har också intervjuats. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens litteracitet och språkande ter sig samt synliggöra vilka förutsättningar och villkor som råder för ett sådant samspel.

Den teoretiska utgångspunkten för studien är New Literacy Studies där läsande och skrivande ses som sociala praktiker, vilket inbegriper ideologiska aspekter såsom normer, uppfattningar, värderingar, vanor och traditioner kopplade till språk och litteracitet. Bourdieus begrepp habitus och symboliskt kapital används också som analytiska element.

Studien visar hur barnen överbryggar sociokulturell inkongruens mellan skola och hem samt hur de därmed skapar kontinuitet mellan hemmets och skolans litteracitetspraktiker, trots att deras tidigare erfarenheter och modersmål har en ytterst perifer plats i skolans och förskolans litteracitetspraktiker och trots att kommunikationen mellan skolan/förskolan och hemmet haltar. Barnen och deras föräldrar strävar efter att anpassa sig till de enspråkiga och monokulturella normer som skolans och förskolans litteracitetspraktiker visar sig vila på.

Avhandlingens bidrag är att öka kunskapen om hur nyanlända barn, och i synnerhet barn till föräldrar utan eller med endast kort skolbakgrund, bättre kan tas emot i skolan och förskolan.

http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1055930

 

Complex and Dynamic. Multilingualism and language use among Swedish-speaking teenagers in Europe

Marie Rydenvald

Göteborgs universitet

The overall aim of this thesis is to gain deeper understanding and extended knowledge about the multilingualism and language use of teenagers with Swedish backgrounds who live abroad and participate in Swedish instruction. This thesis is based on four empirical studies comprised of a total of 143 high school students. Three of the studies are based on data from a questionnaire and analyzed by means of descriptive and inferential statistics. The fourth study is based on a three-fold set of data, including self-recordings, interviews and a questionnaire, which were analyzed using nexus analysis. The results indicate that the multilingualism and language use of the participants are dynamic and complex. Although social domains (e.g. home, school, and social life with friends and peers) appear to have an impact on the participants’ language use, there is heterogeneity in the patterns of language use. These results are discussed in the light of domain theory and the dynamic perspective on multilingualism. According to the results, the language of instruction plays a vital role in their multilingualism regardless of whether it is a L1, L2 or foreign language. The thesis argues that the conception of these linguistic terms becomes challenged by language use in the international globalized society. The main principles of language choice among the participants in the fourth study are those of inclusion and, what I metaphorically define as, ‘the least common denominator’. The principles of language choice are discussed in the light of the multilingual educational environment that these teenagers are a part of. Methodologically, the fourth study illustrates the importance of triangulating data. The results show a discrepancy between the participants’ reported language use and the face-to-face interaction in the self-recordings. Finally, the participants share a Swedish-speaking background but the extent to which they use Swedish in their everyday lives varies.

 

Finland:

«Second Generation?» Language and Identity among Adults whose Parents were Migrants

Linda Bäckman

Åbo Akademi

Det finns en uppfattning om att personer som föds till föräldrar som invandrat från ett land, ofta kallade «andra generationens invandrare», sitter fast mellan två kulturer, två språk och två länder. I avhandlingen undersöktes med stöd av positioneringsteori och narrativ analys tankar kring språk och identitet i ett intervjumaterial insamlat med totalt tolv vuxna av olika bakgrund i Åbo, Malmö och Birmingham. Studien illustrerade hur varje tvåspråkighetsberättelse är unik, men påverkas av kollektiva tankar om vad språket betyder. Informanternas kunskaper i sina föräldrars språk varierade, men även personer som sade sig ha svaga kunskaper såg ofta språket som viktigt i sitt liv. Största delen önskade att deras framtida barn behärskar det språk som föräldrarna talade. Dessa språk, och flerspråkighet över lag, presenterades som en gåva och tillgång. Uppfattningar om t.ex. «modersmål» var komplexa och följde inte nödvändigtvis begreppets traditionella definitioner. Därtill uppgav informanterna särskilt i Åbo och Malmö att de väldigt ofta fick komplimanger för sin «goda finska/svenska». I dessa välmenta men förfrämligade komplimanger illustrerades hur personer födda som barn till invandrare, särskilt om de till utseendet skiljer sig från representationer av majoritetsbefolkningen i landet i fråga, gång på gång uppfattas som något nytt och annorlunda. Även om uppfattningen om att sitta fast mellan två kulturer ger en förenklad bild av den komplexitet som identitetspositionering innebär, utgör komplimangerna en exkludering ur den gemensamma berättelsen som skapar gränser för nationell identitet.

 

«Poliisista päivää, från polisen god dag». Språkliga yrkespraktiker vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland

Sanna Heittola

Vasa universitet

Avhandlingen behandlar språkliga yrkespraktiker vid de tvåspråkiga polisinrättningarna i Finland. Syftet är att ge en processorienterad beskrivning av de språkliga yrkespraktikerna med utgångspunkt i polisers egen uppfattning av den tvåspråkiga verksamheten på finska och svenska. I avhandlingen tas reda på vad som är kännetecknande för språkliga yrkespraktiker vid de normativt styrda tvåspråkiga polisinrättningarna samt identifieras vilka utmaningar och utvecklingsbehov som finns i den tvåspråkiga polisverksamheten. Vidare undersöks vilka normer som kommer till uttryck i polisens tvåspråkiga verksamhet och polisers yrkespraktiker.

Undersökningsmaterialet består av 516 webbenkätsvar samt 22 Q-sorteringar och intervjuer. Q-metoden förenar statistiska och matematiska metoder med en kvalitativ undersökning och den är samtidigt både en analys- och en materialinsamlingsmetod. Användning av Q-metoden är en ny metodologisk öppning inom den finska och nordiska språkvetenskapen. Materialet har samlats in 2013 och 2014 från de tvåspråkiga polisinrättningarna.

Resultatet visar att tvåspråkigheten vid de tvåspråkiga polisinrättningarna förverkligas både parallellt och diagonalt. På organisationsnivå förverkligas tvåspråkigheten diagonalt medan den på individnivå förverkligas mest parallellt.

Den processorienterade beskrivningen avslöjar att polisers språkliga yrkespraktiker är mångfacetterade. Polisens kundbetjäningsprocesser, speciellt de som gäller betjäning av svenskspråkiga kunder, är inte helt optimala ur de fastställda normernas synvinkel. Medborgarna får inte alltid betjäning på sitt språk och poliser kan föreslå språkbyte. Det finns skillnader i de finsk- och svenskspråkiga polisernas språkliga yrkespraktiker, speciellt när det gäller språkkompetens och förverkligande av kundernas språkliga rättigheter.

 

Anvisningar och uppmaningar i klassrumsinteraktion. Lärarens direktiv i svenskundervisningen i finska skolor

Johanna Hyytiäinen

Helsingfors universitet

Studien behandlar lärarens direktiv i svenskundervisningen i finska skolor. Syftet är att komma underfund med hur läraren använder direktiv i sin undervisning för att upprätthålla arbetsro i klassrummet samt för att ge instruktioner för övningar. Materialet har samlats in på två högstadier och i två gymnasier och det består av 32 lektioner (cirka 25 timmar). Metoden är samtalsanalys.

Eftersom läraren och eleverna har finska som förstaspråk behöver läraren välja om hon använder målspråket svenska eller sitt och elevernas förstaspråk finska i sina direktiv. Matrisspråket, alltså det huvudsakliga undervisningsspråket, kan vara antingen svenska eller finska, men alla lärarna talar båda språken på lektionerna, dock i olika proportioner. Språkvalet beror varken på lärarens eller elevernas språkkunskaper utan på undervisningsinnehållet. I synnerhet grammatik undervisas på finska och ju mera rutinmässigt direktivet är, desto mera sannolikt är det att direktivet ges på svenska. Även tvåspråkiga direktiv är vanliga. Läraren kan kodväxla från svenska till finska när till exempel något ord är nytt för eleverna och från finska till svenska när en längre direktivsekvens innehåller en mera rutinmässig del.

Studien visar att anvisningsdirektiv är mera frekventa än arbetsrodirektiv, som inte förekommer varje lektion i materialet. Anvisningsdirektiv är således synnerligen viktiga för elevernas möjligheter att höra svenska och lära sig pragmatiska kunskaper om direktiven ges på svenska. Finska kan användas som resurs i undervisningen. Eleverna har möjlighet att ställa frågor på finska och läraren kan ta upp ny vokabulär och ange översättningen efter ordet på svenska. Tvåspråkigheten topikaliseras inte i materialet utan den är en språklig norm som accepteras av alla deltagare.

 

Why English? School Choice as Sociolinguistic Practice in Finnish Primary Education

Joanne Jalkanen

Östra Finlands universitet

Basic education in Finland is publicly funded, and there are few private schools. Most Finnish parents still appear to favour the traditional ‘civic duty’ approach of their child in attending the local school over a ‘consumer’ school choice. This study examines English and Content Integrated Learning (ECIL) as a type of school choice and a distinctive form of sociolinguistic practice in the context of Finnish primary education. Those who choose this form of schooling are investigated in terms of their socioeconomic background, and what motivates their choice in terms of discourse and ideology.

The target population, comprising Finnish-speaking Finns, was identified non-randomly through parents’ connections with the ECIL schools. A 40-item survey questionnaire, with both quantitative and qualitative components, was administered electronically in 2013. This generated 812 respondents from 24 ECIL schools across Finland, of whom 535 were parents of children in English-medium programmes (Enkku Group), and 277 were parents of children in the regular mainstream programme or other programmes at the same schools (Non-Enkku Group).

Parents who are more highly educated, have a higher-level occupation and a higher income are more likely to choose ECIL for their child. Parents in the Enkku Group tended to be from more advantageous socioeconomic backgrounds. They feel that this form of bilingual education broadens the children’s worldview and increases their tolerance of difference, while English proficiency affords children the opportunity to become confident, cosmopolitan communicators. Learning English (or learning through English) at school, nevertheless, does not appear to be held as synonymous with bilingualism.

 

”Me ollaan mukana tässä experimentissä» Lingvistiska resurser och språkpraktiker i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors

Jaana Kolu

Jyväskylä universitet

Syftet med avhandlingen var att redogöra för tvåspråkiga (finska/svenska) ungdomars användning av sina språkliga resurser (translanguaging) och socialt konstruerade drag i kommunikationspraktiker under vardaglig interaktion i Haparanda, Stockholm och Helsingfors. Avhandlingen utredde vilka lingvistiska resurser och språkpraktiker de tvåspråkiga ungdomarna utnyttjar för att skapa mening i vardagliga samtal med varandra. Därtill kartlades hur användningen av språkresurserna påverkas av de olika språkliga och kulturella miljöerna på de tre orterna. Det teoretiska perspektivet för avhandlingen utgörs av translanguaging som innebär gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar.

Materialet som ligger till grund för denna avhandling utgörs av inspelade par- och gruppsamtal mellan tvåspråkiga 13–15-åriga ungdomar utförda under 2014–2017. Detta bidrag är ett led i att öka kunskapen om tvåspråkiga ungdomars kommunikationsstilar och användning av språkresurser utanför klassrummet.

Den centrala lingvistiska resursen som ungdomarna på de tre orterna har till sitt förfogande består av lexikon som omfattar både innehållsord och funktionsord såsom diskurspartiklar från båda språken. Även grammatik utnyttjas flexibelt så att talarnas språkbruk inte underordnar sig enspråkiga grammatiska regler. Dessutom använder de tvåspråkiga talarna olika kommunikationsstrategier för att skapa innebörder och nå en gemensam förståelse. De förhandlar sig fram genom att effektivt använda de språkliga resurserna och kodväxlar, upprepar, översätter och förklarar för varandra för att få en överenskommelse om meningsinnehållet.

Det som är gemensamt för ungdomarnas språkande på de tre orterna är att talarna effektivt och flexibelt tillgodogör sig de språkresurser de har för att skapa meningsfull interaktion, men språken kan ha delvis olika funktioner i de olika språkliga och kulturella kontexterna. Detta kommer fram t.ex. när talarna hänvisar till omgivningen utanför skolan.

 

Mahdollisuuksien rajoissa: Neksusanalyysi suomen kielen oppimisesta siivoustyössä (A nexus analysis of Finnish language learning in cleaning work)

Maiju Strömmer

Jyväskylä universitet

The dissertation focuses on Finnish language learning in cleaning work, which is the most common job for immigrants in Finland. The study investigates what opportunities and constraints there are for Finnish language learning, how a work community supports language learning, and what factors facilitate or constrain investment in language learning in cleaning work. Language learning opportunities are explored from an ecological approach as relations between an individual and his/her social and physical environment. Nexus analysis based on the research traditions of critical discourse analysis, linguistic anthropology, and interactional sociolinguistics is applied as the methodological framework of the study. The data were generated ethnographically in two cleaning workplaces and consist of interviews, observations, photographs and recorded interactions. The findings show that Finnish language learning opportunities in cleaning work are limited because cleaning is routine-like and the structures of outsourced cleaning services restrict cleaners’ language use. Learning opportunities depend largely on the work community, which plays a crucial role in providing verbal and embodied scaffolding. This study did identify a virtuous circle that enables second language learning: learning requires perceiving and utilising meaningful affordances; more affordances are opened up with the scaffolding provided by the work community; and learners’ positive positioning and meaningful career plans motivate them to invest in work-related language learning. On the other hand, because immigrants are often positioned in manual work in low-paid sectors, their opportunities to invest in developing professional language skills are limited. Providing meaningful career trajectories would support the goal-oriented language learning of immigrants.

 

Toimijuutta toisella kielellä. Kansainvälisten sairaanhoitajaopiskelijoiden ammatillinen suomen kielen taito ja sen kehittyminen työharjoitteluissa

(Second language agency: the development of international nursing students’ professional Finnish language skills during their practical training)

Aija Virtanen

Jyväskylä universitet

This dissertation focuses on the development of the agency and professional Finnish language skills of international nursing students studying in an English-medium degree program in Finland. The study draws on sociocognitive and ecological perspectives to examine the social nature of language and its use. This ethnographic theoretical-methodological orientation helps to analyze both subjectively experienced and collectively emergent factors. This longitudinal, multidisciplinary, and multimethodological study examines how the professional language skills and agency of international nursing students develop during their practical training. The data consist of media texts, as well as interviews with international nursing students, teachers, and hospital staff. Interaction data between the student and the mentors are also included. The data are analyzed using dialogical analysis of beliefs, narrative analysis, nexus analysis, and dialogical interaction analysis. The findings show that professional language skills are embodied, distributed, and stratified in time and space. Professional language skills are situational skills to perceive and use the affordances of the work environment. The development of professional language skills is seen as an expansion of the operational environment. However, weak labor market positions, as well as positioning in interaction, affect the students’ opportunities to exercise agency and promote professional Finnish language skills. Therefore, positions are closely linked to the development of agency and professional language skills. In order to support students’ second language agency, flexible study plans and guidance practices should be established. The study is a part of the project Finnish as a work language: a sociocognitive perspective to work-related language skills of immigrants (University of Jyväskylä).