Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Innledning
(side 4-5)
av Emanuel Bylund, Martha Sif Karrebæk, Ingvild Nistov og Åsa Palviainen
Fagfellevurdert artikkel
Vitenskapelig publikasjon
(side 6-22)
av Line Møller Daugaard og Joke Dewilde
SammendragEngelsk sammendrag

Denne artikkelen setter søkelyset på flerspråklige lærere i danske og norske skoler. Artikkelens empiriske materiale og teoretiske og analytiske fundament hentes fra doktoravhandlingene våre (Daugaard, 2015; Dewilde, 2013), som begge er lingvistisk etnografiske studier. Daugaards feltarbeid foregår ved en dansk skole og kombinerer feltnotater med videoopptak og bilder, mens Dewildes feltarbeid finner sted ved to norske skoler og baseres på en kombinasjon av feltnotater og lydopptak. I artikkelen kombineres et empirisk fokus på flerspråklige lærere og deres profesjonelle praksis med en teoretisk forståelse av språk som oppfinnelse, og i forlengelsen av dette anses flerspråklige lærere som oppfinnere. Dette perspektiveres med Conteh, Copland og Creeses (2014) konseptualisering av myter om språkundervisning og språklæring. Artikkelens analyser viser hvordan de flerspråklige lærerne utfordrer mytene i sin pedagogiske praksis og i møte med andre lærere og skoleledelsen, slik at de framstår som forkjempere i en transformasjon av språkpedagogisk praksis i skolen.

This article focuses on multilingual teachers in Danish and Norwegian schools. In the article, we bring together empirical material as well as theoretical frameworks from our doctoral dissertations (Daugaard, 2015; Dewilde, 2013). Both dissertations report on linguistic ethnographies: Daugaard’s fieldwork is carried out in a Danish school and combines fieldnotes, photos and video recordings, whereas Dewilde’s fieldwork takes place in two Norwegian schools and draws on a combination of fieldnotes and audio recordings. In the article, we combine an empirical focus on multilingual teachers and their professional practice with a theoretical understanding of language as invention, thus constructing multilingual teachers as inventors. The analyses illustrate how multilingual teachers challenge myths about language teaching and learning (Conteh, Copland & Creese, 2014) in their everyday encounters with pupils, teachers and school management, and, through their inventive practices, stand forth as pioneers in a potential transformation of language pedagogical practice in schools.

Samtal om lärobokstext på två språk
Textsamtalets stöttande funktion för spansk-svensktalande ungdomar med och utan uppfattade läshinder
Vitenskapelig publikasjon
(side 23-44)
av Christina Hedman og Ulrika Magnusson
SammendragEngelsk sammendrag

I denna studie undersöker vi hur spansk-svensktalande högstadieelever agerar i textsamtal kring samhällsorienterande lärobokstext. Med utgångspunkt i textrörlighetsbegreppet analyseras elevernas uttryck av textrörlighet kvalitativt på såväl spanska som på svenska. Artikeln baseras på data från tjugo spansk-svensktalande högstadieungdomar, där hälften av eleverna hade någon form av läs- och skrivsvårighet enligt deras lärares bedömningar. Resultaten visar att eleverna överlag manifesterar liknande grad av textrörlighet på sina båda språk, oavsett genrevariation, vilket indikerar ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan språken, även om det också fanns undantag från detta mönster. Jämförelser mellan grupperna visar att eleverna med uppfattade läshinder uttryckte en lägre grad av textrörlighet, även om alla uttryckte textrörlighet i någon grad, både på spanska och på svenska. Det «flerspråkiga textsamtalets» stöttande potential och funktion som didaktiskt redskap lyfts och diskuteras i förhållande till flerspråkiga elever, med och utan uppfattade läshinder.

In this paper we investigate how Spanish-Swedish speaking secondary school students perform in text talk on the topic of a social science textbook. Using the concept of ʻtextual mobility’ (Swedish: textrörlighet), expressions of textual mobility are analyzed qualitatively in both Spanish and Swedish. The paper is based on data from twenty Spanish-Swedish speaking secondary school students, of whom half were perceived by their teachers to have some form of reading disability. The results show that the students in general displayed similar degrees of textual mobility in both of their languages, regardless of genre variation. This indicates language interdependence, although there were also exceptions to this pattern. Group comparisons show that the students with perceived reading difficulties expressed textual mobility to a lesser extent, although all students expressed some degree of textual mobility, in both Spanish and Swedish. The «multilingual text talk» and its scaffolding potential, as well as its function as a didactic tool, is highlighted and discussed in relation to multilingual students, with and without perceived reading difficulties.

Vitenskapelig publikasjon
(side 45-61)
av Åsa Wedin
SammendragEngelsk sammendrag

I tillämpad lingvistik och kritisk teori har identitet blivit ett viktigt teoretiskt och analytiskt begrepp. Arbete med flerspråkiga identitetstexter har utvecklats i Kanada av lärare och forskare i samverkan för att skapa möjligheter för elevers identitetsutveckling akademiskt, intellektuellt och personligt. Fokus i denna artikel är på engagemang och förhandling av identiteter bland elever. Resultat presenteras från ett etnografiskt inspirerat aktionsforskningsprojekt där elever i år fyra inspirerades att använda sina varierade språkliga resurser. Genom deltagande observation och intervjuer skapades material i projektet. Elevers tal om hur de navigerar i flerspråkiga sammanhang utanför skolan och om hur de försöker utvidga sin lingvistiska repertoar genom att lära av varandra utmanar traditionella uppfattningar om modersmål och hemland. Arbetet med identitetstexter synliggjorde elevernas varierade och komplexa språkliga resurser medan tillfällen till identitetsförhandling erbjöds, vilket skapade utrymme för växlande av roller och för diskussioner om känslor i relation till språk. Projektet visade att förändringar i klassrumspraktiker genom att inkludera olika språk ställer stora krav på lärare, på utveckling av samarbetsformer med modersmålslärare, på studiehandledare på modersmål på föräldrar, och på organisatoriskt stöd. Det flerspråkiga skrivandet ökade elevernas engagemang samtidigt som det ökade den språkliga medvetenheten hos elever och lärare.

In applied linguistics and critical theory, identity has become an important theoretical and analytical concept. Work on multilingual identity texts has been developed in Canada by cooperation between teachers and researchers in order to to create opportunities for students’ academic, intellectual and personal identity development. The focus in the article is on student engagement and negotiation of identities. Results are presented from an ethnographically-inspired action research where students in grade four were inspired to use their multiple language resources. Material was created during the project through participant observation and interviews. Students’ talk of how they navigate multilingual environments outside school, and of how they try to extend their linguistic repertoire by learning from each other, challenge traditional views of mother tongue and home country. The work with identity texts made students’ varied and complex linguistic resources visible, while opportunities to negotiate identities were offered, creating space for changing roles and for discussions about emotions related to language. The project showed that changes in classroom practices, by including different languages, put high demands on teachers, on development of the cooperation with mother tongue teachers, on study guidance assistants in the mother tongue, on parents, and on organizational support. The multilingual writing increased students’ engagement while also increasing linguistic awareness among students and teachers.

Vitenskapelig publikasjon
(side 62-83)
av Ulrika Magnusson
SammendragEngelsk sammendrag

I denna artikel analyseras antaganden om andraspråksutveckling i tre av Skolinspektionens granskningar av undervisning för nyanlända elever och andraspråkselever i Sverige. Genom närläsning och med begreppen intertextualitet och rekontextualisering analyseras vilken sammantagen bild som skapas i texterna av andraspråksutveckling, faktorer av betydelse för nyanlända elevers och flerspråkiga elevers skolframgång, gynnsam undervisning och av skolors och lärares arbete. Studien finner variation rörande i vad mån aspekter av andraspråksutveckling beaktas samt i vilken utsträckning och för vilka syften andraspråksforskning används. I en av Skolinspektionens granskningar beaktas andraspråksutveckling och dess förutsättningar i begränsad utsträckning, vilket påverkar vilken bild som ges av skolors och lärares arbete och förutsättningar, samt vilka former för undervisning och stöttning som förespråkas. Frågor rörande andraspråkselevers utbildning skulle i högre grad kunna föras tillbaka till den nationella myndighetsnivån för övergripande lösningar än vad som görs i granskningarna.

The paper analyzes assumptions on second language development in three reviews by the Swedish Schools Inspectorate of education for newly arrived students and second language students. Through close reading and the concepts of intertextuality and recontextualization, the paper analyzes the picture conveyed of second language development, factors of importance for educational success, favorable teaching and of the work conducted by schools and teachers. The study finds variations in the extent to which aspects of second language development are considered, and the extent to which second language research is used. In one of the reviews, second language development and its conditions are considered only to a limited extent, and therefore the representation given by the Schools Inspectorate of the work and conditions of schools and teachers, as well as the kind of education and scaffolding recommended, is influenced accordingly. To a greater extent than is the case in the reviews, questions regarding second language students’ education could be brought back to the national authorities, for comprehensive solutions.

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon