Jakub M. Godzimirski (red.)

Russian Energy in a Changing World: What is the Outlook for the Hydrocarbons Superpower

Farnham: Ashgate 2013 199 sidor. ISBN 9781409470281

Den ekonomiska krisen 2008–2009 drabbade Ryssland hårt och bröt den starka tillväxt som kännetecknade den ryska ekonomin under 2000-talets första år. Krisen uppdagade allvarliga strukturella problem inom den ryska ekonomin och det faktum att dess tidigare framgångar var helt beroende av olje- och gasexport. Därmed blev det ryska beroendet av globala energipriser och marknader tydligt exponerat. Det är den ryska energipolitiken efter krisen som utgör fokus för antologin Russian Energy in a Changing World: What is the Outlook for the Hydrocarbons Superpower? vilken är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan forskare från bland annat Ryssland och Norge. Boken tar sin utgångspunkt i hur den globala finanskrisen skakade om den etablerade bilden av Ryssland som en »energisupermakt», immun mot negativa influenser från omvärlden, vilken även blottade omfattningen av det ryska beroendet av olja och gas för sitt ekonomiska och politiska inflytande. Bokens uttalade syfte är att ge en djupare förståelse av utmaningarna som ryska beslutsfattare har varit tvungna att hantera när de har formulerat och implementerat en energipolicy efter krisen. Den ger en överblick över frågor som har blivit allt mer centrala efter krisen och som förändrat villkoren för Rysslands energipolitik.

Författarna tecknar en bild av hur den ekonomiska krisen har tvingat den ryska politiska eliten att revidera sina idéer om nyttan av de ryska energiresurserna som ett politiskt verktyg för att förverkliga landets långsiktiga mål. Boken består av nio kapitel, inklusive ett slutkapitel som redovisar de viktigaste slutsatserna och blickar framåt genom att återvända till frågan i bokens titel om Ryssland som en energisupermakt. Kapitlen behandlar en rad olika aspekter av Rysslands energisektor och energipolitik. Ämnena är mångfasetterade, till exempel bidrar kapitel två med en förståelse för den materiella basen för den ryska energisektorn genom att undersöka storleken på och klassificeringarna av de ryska energiresurserna. Andra kapitel undersöker vilka beslut de ryska beslutsfattarna och andra energiaktörer har tagit för att göra energisektorn bättre förberedd för framtida utmaningar (kapitel 6) och den politiska och ekonomiska utvecklingen av den ryska gassektorn (kapitel 7 och 8).

De flesta kapitlen i boken lägger tyngdvikten vid den empiriska analysen och illustrerar sina diskussioner med ett rikt material. Kapitel fem som behandlar de ryska energiresursernas påverkan på landets utrikespolitik har dock en teoribaserad förklaring till varför samarbetet mellan Ryssland och EU har varit så begränsat inom många områden som präglas av ömsesidigt intresse. Kapitlet kommer med en för dagens läge intressant slutsats: Rysslands och EU:s energiintressen är så pass sammanflätade att ingen av dem har råd att dra sig tillbaka från energisamarbetet, även om Ryssland kan bli frestat att använda sina energiresurser som ett utrikespolitiskt påtryckningsmedel, till exempel i relationerna med Ukraina.

Det är tydligt att samtliga medförfattare har djup kunskap om förhållandena i Ryssland och om energifrågorna. Boken saknar ett gemensamt teoretiskt och metodmässigt ramverk att utgå ifrån. Istället hålls kapitlen samman av den övergripande frågan och en diskussion om strukturella faktorer, såsom ekonomi, sociala faktorer och institutionella faktorer. Det fungerar väl och med tanke på att boken har en avsevärd bredd – från aktörsanalys till den materiella resursbasen och från säkerhetspolitik till marknadsutmaningar – skulle det eventuellt vara problematiskt med ett gemensamt analytiskt ramverk. I vissa fall används dock teoretiska begrepp utan någon definition eller operationalisering, där vissa begrepp är centrala inom olika discipliner och inbegriper en förförståelse som skulle behöva klargöras, ett exempel är den teoretiska förståelsen av hur spridningen av idéer sker.

Samtliga kapitel kan läsas var för sig med behållning om man har ett speciellt intresseområde, även om man naturligtvis har störst utbyte av att läsa boken i dess helhet. För min egen del hade jag särskilt stort intresse av det första kapitlet om aktörer och det fjärde kapitlet om modernisering. Just dessa två kapitel skiljer sig från gängse perspektiv i en antologi om energifrågor. I Godzimirskis kapitel om aktörer och idéer får vi en nyanserad bild av den ryska elitens drivkrafter och beslutsfattande på energiområdet (kapitel 1). Här undersöker författaren den ryska elitens sammansättning och hur deras idéer omformas till politisk handling. Det är intresseväckande att läsa om den personliga dimensionen i den ryska energipolitiken under presidenterna Medvedev och Putin. Kapitlet kopplas väl till debatten om modernisering och utvecklingen av den ryska energisektorn i Averres kapitel (kapitel 4). Här tar författaren två narrativ som utgångspunkt, säkerhet och modernisering, vilket ger en intressant inramning åt diskussionen om olika aktörers idéers påverkan på ryskt beslutsfattande och val av moderniseringsväg.

En stor del av litteraturen om energifrågor och Ryssland utgår antingen från ett renodlat geopolitiskt perspektiv eller från ett renodlat marknadsliberalt perspektiv. I det sammanhanget skiljer sig boken något från den rika floran av litteratur på området (ett undantag är Caroline Kuzemko (red.) (2012) Dynamics of energy governance in Europe and Russia. Basingstoke: Palgrave Macmillan). Bokens utgångspunkt är hur spänningen mellan staten och marknaden formar Rysslands energipolicy, det vill säga hur Ryssland måste hantera faktorer och krafter som delvis eller helt är bortom deras kontroll. På så sätt bygger boken på grundtankarna inom internationell politisk ekonomi, eller som Godzimirski uttrycker det i introduktionskapitlet med hjälp av Gilpins tankar: »(…) this volume follows the International Political Economy (IPE) tradition where a key theme is the relationship between state policies, including energy policies, and international markets» (sida 11). Detta gör det möjligt för författarna att överbrygga gränserna mellan ovan nämnda perspektiv. Även om det senare inte är en direkt uttalad tanke i boken, så är tillvägagångsättet mycket givande och tillåter de olika bokkapitlen att hantera väsensskilda aspekter av den ryska energipolicyn, som alla är centrala för vår förståelse av ett komplext område, utan att den röda tråden går förlorad. Det här perspektivet och de djuplodade kapitlen bidrar till en ökad förståelse och till djupare insikter om området.

Temat Rysslands energipolitik i en förändrad omvärld kan knappast bli mer aktuellt. Den här bokens nyanserade bild av rysk energipolitik är nyttig och dess insikter kommer att behövas i en balanserad debatt om energipolitik. Mot en bakgrund av situationen i Ukraina har jag svårt att låta bli att fundera över hur bokens författare skulle analysera den ryska energisektorn i ljuset av dagens kris.