Mänskliga rättigheter. Återbrytande (gjenåpning) av dom i brottmål

X hade 1999 av hovrätten dömts till böter och ersättningsskyldighet för smädelse mot bättre vetande som skett genom tryckalster (krenkelse i trykt skrift). Enligt EMD hade intrång skett i den i artikel 10 stycke 1 i EMK tryggade yttrandefriheten i strid med stycke 2 i samma artikel. Finland har ådömts att betala X ersättning för böter, skada, lidande och rättegångskostnader. X anhöll om återbrytande av hovrättens dom.

HD konstaterade att EMD i efterhand övervakar att konventionen efterföljts. En fällande dom medför inte att en nationell dom i samtliga fall måste återbrytas Enligt rekommendation R(2000)2 av Europarådets ministerkommitté kan en nyt prövning i vissa fall vara det mest effektiva medlet att återställa sökandens ställning bl.a. då han ännu efter EMD:s dom lider av mycket allvarliga konsekvenser av den nationella domen eller den materiellt står i strid med konventionen.

EMD:s dom innebar inte att hovrättens dom skulle ha upphävts och straffet avlägsnats, men den dömda ersättningen hade dock i praktiken avlägsnat de ekonomiska följderna av densamma. X hade fått gottgörelse för lidande och kränkningen av hans mänskliga rättigheter hade blivit allmänt kända i Finland.

Domar som vunnit rättskraft är avsedda att stå fast. Enligt 31 kap. 8 § Rättegångsbalken kan laga kraft vunnen dom återbrytas om omständighet åberopas, som ej tidigare framlagts, och dess framläggande sannolikt hade lett till den åtalades frikännande. Enligt fast praxis är en ny dom inte en dylik omständighet; inte heller förefaller det naturligt anse EMD:s dom vara en sådan.

En dom kan återbrytas även om den grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag. I detta fall visade EMD:s dom i efterhand att X inte borde ha blivit dömd. Konventionen är direkt tillämplig rätt och ett felaktigt tillämpande av dess bestämmelser likställs med felaktig tillämpning av lag. I rättspraxis har det inte ansetts vara möjligt att återbryta en dom som kommit till inom ramarna av en domstols prövningsrätt. Detta förefaller att här vara fallet. Såväl hovrätten som EMD har mot varandra vägt två olika rättigheter, yttrandefriheten och en persons rätt till sin ära. Vid denna prövning har hovrätten kommit till ett annat slutresultat än majoriteten i EMD.

EMD:s ställningstaganden binder domstolarna och de skall beaktas vid prövningen av möj- ligheten att återbryta en dom. Om förutsättningarna för återbrytande i övrigt är tillhanda är det således möjligt att anse att uppenbart oriktig tillämpning av lag föreligger även då innehållet i lagen preciseras först genom EMD:s dom.

Över sex år hade förflutit mellan ansökan och hovrättens dom. Konsekvenserna av domen hade till följd av EMD:s dom i praktiken försvunnit. Med hänsyn till det tillräknade brottet och arten av straffet kunde X inte mera anses lida av negativa påföljder av hovrättens dom. Då i lagen förutsatta vägande skäl för återbrytning inte förelåg avslogs ansökan. (Omröstn).

Se kjennelse nr. 87 NHR Kjennelse 2008-02.01. Rt. 2008 s. 158

Se kjennelse nr. 23 NHR Kjæremålsutvalg Kjennelse 2008-02-02. Rt. 2008 s. 290

Se kjennelse nr. 95 NHR Kjennelse 2008-04-10. Rt. 2008 s. 478

Se dom nr. 117 NHR Dom 2008.04-18. Rt. 2008 s. 560

Se dom nr. 24 NHR Ankeutvalg Dom 2008-06-04. Rt. 2008 s. 792

Andre avgjørelser fra NHR som berører EMK i Rt. 2008 s. 257, 270 og 829 (rett til muntlig forhandling), s. 447 og 433 (mangelfull orientering ved vedtakelse av forenklet forelegg), s. 500 (art. 8), s. 570 (art. 6, bevis), s. 657 (opplesing av politiforklaring) og s. 913 (rimelig tid).

Se beslut nr. 11 SHD Beslut 2008-05-15. NJA 2008 s. 510 I–III

(Flere avgjørelser om straffeprosessuelle spørsmål, se under straffeprosess)

Se dom nr. 103 FHD 2008-03-20 KKO:2008:33

Se dom nr. 10 FHD 2008-06-19 KKO:2008:73

Se dom nr. 13 DHR Dom 2008-02-01 UfR 2008 side 1098