Handelsagentur. Rätt till avgångsvederlag för handelsagent.

Mellan ett svenskt aktiebolag och en i Tyskland boende person träffades ett avtal enligt vilken den senare skulle vara verksam i Tyskland som agent för bolaget. Uppdraget bestod i att med ensamrätt marknadsföra och till kunder sälja en rätt att använda bolagets produkter enligt licensavtal som ingicks mellan bolaget och kunden. Produkterna utgjordes bl.a. av datorprogram för skatteplanering för företag. Frågan om och i vilken mån agenten vid avtalets upphörande var berättigad till avgångsvederlag skulle enligt avtalet avgöras «with refe- rence to the applicable Commercial Agency Act». Eftersom avtalet föreskrev att svensk lag skulle tillämpas, uppkom bl.a. fråga om den svenska lagen (1991:351) om handelsagentur berättigade agenten till avgångsvederlag. Domstolarna fann att lagen om handelsagentur – som avser handel med varor – inte var direkt tillämplig på uppdraget, men att förutsättningar fanns att tillämpa lagens 28 § analogt. Eftersom förutsättningarna för avgångsvederlag enligt den bestämmelsen ansågs uppfyllda, var agenten berättigad till sådant vederlag. Lagrum: 28 § lagen (1991:351) om handelsagentur

Se dom nr. 63 DHR Dom 2008-01-21 UfR 2008 side 912