Förenta nationerna har förklarat att 2010 skall vara det internationella biodiversitetsåret. Tanken är att sprida information om vikten att bevara den biologiska mångfalden. I det här numret av Naturen har jag samlat skribenter som är aktiva inom norsk biodiversitetsforskning, och jag har försökt att visa på bredden i forskningen.

Norge har fantastiska förutsättningar att bedriva biologisk forskning. Det är ett långt land som stäcker sig över flera biogeografiska områden, från tempererat till högarktiskt. Miljöerna skiftar från djuphavet till högfjället. Vi har intressanta vattendrag och sjöar. Norge är fantastiskt, men det är resurser som vi måste värna om, och forska på! Biodiversitesforskning, taxsonomi och systematik, har varit lågprioriterat vad gäller undervisningen på våra universitet, och vad gäller forskningsfinansiering. Resultatet har blivit en akut brist på aktiva taxonomer, problem att finna experter på många organismgrupper, inte minst för företag som lever av miljöövervakning. Vi ser också resultatet av underfinansiering i form av anmärkningar från riksrevisionen på hur mångfalden övervakas i skyddsområden (Riksrevisjonens undersøkelse av myndighetenes arbeid med kartlegging og overvåking av biologisk mangfold og forvaltning av verneområde Dokument nr 3:12 (2005–2006)). Till hösten kommer den nya rödlistan, som visar att en stor del av den norska floran och faunan har en hotad situation också visar att vi har kunskapsbrist på många organismgrupper. Norge har förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald, men vi vet inte vilka arter som förekommer.

Naturhistoriska museer spelar en viktig roll i biodiversitetsforskningen. Samlingarna på museerna är ovärderliga för att studera förändringar i naturen. Samlingarna sträcker sig ofta flera hundra år tillbaka i tiden och är en tidskapsel för att studera hur organismsammansättningen var förr i tiden. Det är viktigt att samlingar underhålls och förnyas. Material som har förstörts är borta för alltid och kan inte ersättas. I samband med klimatförändringar (naturliga eller människoskapta) ser vi också förändringar i miljön i form av organismer som vandrar in söderifrån. Andra arter introduceras genom mänsklig aktivitet, medvetet eller omedvetet, och kan få stora konsekvenser för de lokala ekosystemen.

En viss ljusning har skett i och med att Artsdatabanken började sin verksamhet, och en del pengar har lysts ut för kartläggning av norsk biologisk mångfald. Men tyvärr kan man inte se Norge isolerat. Naturen ser inte till landsgränser, och för att bli expert på en viss organismgrupp krävs ofta många år av studier, inte bara på nordiska organismer, utan på ett globalt plan. Men för detta finns idag nästan ingen forskningsfinansiering alls i Norge idag. Men det är en början, och vi får hoppas att trenden fortsätter.

Njut av den norska naturen, njut av mångfalden, och god läsning!

Christoffer Schander

Professor i Marin Biodiversitet

Universitetet i Bergen