Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Leder
(side 68-69)
av Annelin Eriksen og Kari Telle
Vitenskapelig publikasjon
(side 71-80)
av Anna-Sofie Ekendahl
Denna artikelen tar utgångspunkt i den fastlåsta situation som Europeiska regelverk skapar för flyktingar i Grekland. Dublin II-förordningen fastsätter att man endast kan söka asyl i ett av EUs ...
SammendragEngelsk sammendrag

Sammanfattning

Denna artikelen tar utgångspunkt i den fastlåsta situation som Europeiska regelverk skapar för flyktingar i Grekland. Dublin II-förordningen fastsätter att man endast kan söka asyl i ett av EUs medlemsländer, och detta ska enligt bestämmelsen vara det första land man anländer till som flykting i Europa. På grund av sin geografiska placering blir Grekland uppsamlingsplats för många tusentals migranter som rest från sitt hemland via Turkiet. Möjligheten för flyktingar att få asyl i landet är minimal, samtidigt som de inte tillåts korsa gränser på lagligt sätt för att söka asyl i ett andra EU-land. Förhållandena för flyktingar i Grekland kan beskrivas som inhumana, och bryter mot de Europeiska konventionerna om flyktingars, barns och mänskliga rättigheter. De får inte den hälsomässiga vård de ofta behöver, och de erbjuds ingen ekonomisk hjälp, vilket tvingar många att sova utomhus och leta i soptunnor efter mat. Många lever som papperslösa i landet under långa perioder utan att kunna ta sig vidare. Artikeln fokuserar på unga afghanska flyktingars subjektiva upplevelser av denna situation, och ser på mentala överlevnadsstrategier för att klara av vardagen och inte ge upp. Den blomstrande rasismen i Grekland och rasistiskt motiverade angrepp mot flyktingar är centralt då detta är något som starkt påverkade mina informanters vardagsliv. Samtidigt skriver jag om hur lokalbefolkningen själva upplever situationen och legitimerar det rasistiska våldet.

Abstract

The article takes the EU immigration regulations as the points of departure for an analysis of the situation for refugees in Greece. The possibility for refugees to gain asylum in the country is extremely small, and they are not allowed to cross the border legally to seek asylum in other EU countries. The conditions they are forced to live in can be described as inhuman, and violates the European conventions on refugees, children and human rights. The article focuses on young undocumented Afghan refugees' subjective experiences of this situation, and their mental survival strategies in coping with everyday life.

Vitenskapelig publikasjon
(side 82-93)
av Anne Karen Bjelland
I denne artikkelen betraktes fortiden som en verdifull ressurs for eldre mennesker i aldershomogene boliger. Ikke minst inngår fortid og (for)tidsforståelser som en viktig komponent for identitetshåndtering, etablering av ...
SammendragEngelsk sammendrag

I denne artikkelen betraktes fortiden som en verdifull ressurs for eldre mennesker i aldershomogene boliger. Ikke minst inngår fortid og (for)tidsforståelser som en viktig komponent for identitetshåndtering, etablering av sosiale fellesskap og for opplevelsen av tilhørighet. Det som fremstilles som (deler av) livshistorien er resultat av en aktiv virkelighetskonstruksjon. Informasjonen er selektert. Den varierer over tid, i henhold til situasjon og kontekst, knyttet til spesifikke former for identitetshåndtering vis-à-vis ulike signifikante andre. Gjennom bruk av casestudier fra dagliglivet i aldershjem og aldersboliger i Bergen, viser jeg hvordan «fortid», forstått ikke bare som individuelle eller personlige, men også kollektive former for representasjon får betydning i samtiden. I dagliglivets praksis finnes det ulike strategier blant de eldre for å skape kontinuitet og mening. Beboernes livsminner koples også til spesifikke former for lokal tilhørighet, til fortidens Bergen og nåtidens livstilværelse. Mer spesifikt ser jeg på hvordan «gamle krangler blir som nye».

Abstract

During my studies of elderly-homes in Norway, I was struck by the different ways in which the residents used their past in the communication and interpretation of the self, or in their management of identity. Remembering, interpreting and constructing earlier life events in terms of the present, was a project for groups of residents, as well as for individuals. This article addresses the role of memory in the integration of the past in the present and asks how these constructions provide explanations for and justification of the present situation.

Vitenskapelig publikasjon
(side 95-106)
av Mattias Borg Rasmussen
Denne artikel undersøger en række møder mellem staten og borgerne i det peruanske højland i tiden efter en ambitiøs decentraliseringsproces, der har omdefineret betingelserne for statens tilstedeværelse. Byen Recuay i ...
SammendragEngelsk sammendrag

Denne artikel undersøger en række møder mellem staten og borgerne i det peruanske højland i tiden efter en ambitiøs decentraliseringsproces, der har omdefineret betingelserne for statens tilstedeværelse. Byen Recuay i Andes er gået fra at være centrum i sin egen verden til at befinde sig i udkanten af det peruanske samfund. Ved at se på hvordan magten og menneskerne hænger sammen i særlige sociale sammenhænge undersøges det, hvordan staten som et socialt forhold mødes af de fattige bønder og hyrder, der bor i byens opland. Den udbredte følelse af at være forladt peger på, at forholdet til staten anses som værende socialt. Ved at undersøge, hvordan møderne mellem staten og borgerne udspiller sig vises det, hvordan folk fra landområderne forsøger at møde staten som en særlig social form. Det fremhæves her, hvordan magten i landområderne traditionelt har været indlejret i sociale forhold, og i forlængelse heraf, hvordan glemslen og forladtheden kan søges modarbejdet ved netop at etablere og fastholde det sociale i forholdet til statens institutioner. Således konkluderes det, at ved at se på forholdet mellem borgere og statsapparatet som et socialt forhold bliver det klart, at omstruktureringen af staten dermed også er en omstrukturering af den sociale orden, hvori hierarkiet har fået nye udtryksformer.

New Presences of the State? Decentralization, Cattle-Rustling and the Struggle for Justice in Highland Peru

Set in highland Peru, this article explores state-citizen interactions in the aftermath of the decentralization process. By looking at how power is mediated by persons embedded in a dense web of social relations it is discussed how we can understand the state as a social relation. Through an analysis of the concept of abandonment and a series of uneven encounters, it is thus argued that people of rural Peru seek to engage with the state as a particular social form. Consequently, a process of decentralization not only changes institutions but also the social embeddedness of state-citizen interactions.

Intervju
(side 108-118)
av Anne Kathrine Larsen
Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon