Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Leder
(side 513-514)
av Dag Michalsen og Sverre Blandhol
(side 515-537)
av Thomas Wilhelmsson
Engelsk sammendrag

Viggo Hagstrøm har nyligen utgivit det stora arbetet Obligasjonsrett. Den föreliggande artikeln utgör både en recension av detta arbete och ett inlägg i debatten om behovet av en obligationsrätt som en särskild rättslig disciplin. Tre slag av argument berörs. För det första kan man hävda att en allmän obligationsrätt inte på ett övertygande sätt kan konstrueras utgående från det spridda och fragmenterade basmaterial som står till buds. Den i ny lagstiftning och en omfattande rättspraxis förankrade generaliserande metoden i Obligasjonsrett leder dock i många fall till övertygande resultat, vilkas trovärdighet emellertid ökas av att författaren ofta uppställer allmänna kontraktsrättsliga snarare än obligationsrättsliga principer. För det andra har man påstått att en allmän obligationsrätt måste bli statisk och därför också konservativ till sitt innehåll. I Obligasjonsrett har man heller inte, trots det nya konkreta materialet, helt kunnat undvika en viss nedklassning bl.a. av de sociala och EG-rättsliga elementen i kontraktsrätten. För det tredje finns en risk för att en allmän obligationsrätt blir för abstrakt och skymmer de reella problemen samt tar för liten hänsyn till den senmoderna rättens situationsbundenhet. Framställningen i Obligasjonsrett bär en relativt realistisk prägel, som likväl ibland kan skymmas av de abstrakt definierade huvudaktörerna borgenären och gäldenären. Trots att Obligasjonsrett - som i många stycken egentligen är en Kontraktsrett - således inte drabbas starkt av den typiska kritiken mot en allmän obligationsrätt, tvingar den heller inte den som förhåller sig skeptisk till en allmän obligationsrätt att frångå sin inställning. Detta hindrar inte att Obligasjonsrett är ett både önskvärt och mycket nyttigt arbete.

(side 538-556)
av Pål Mitsem
Sammendrag

Norske domstoler, veiledet av medisinsk sakkyndige, har i mange saker vist til den såkalte Quebec Task Force som uttrykk for «allment akseptert medisinsk viten». Quebec Task Force fortjener ikke denne status. Dessuten er kriterier som det stadig vises til i norske domstoler, uten grunnlag i Quebec Task Force. Det er uttrykk for personlige oppfatninger av en type som Quebec Task Force uttrykkelig advarer mot.

(side 557-568)
av Einar Bergsholm
Sammendrag

Tvister om trær er vanlig i mange naboforhold. Artikkelen tar sikte på å beskrive bakgrunnen for at regelen om trær i naboloven § 3 ble inntatt som en egen bestemmelse i naboloven, og å vise at de vurderinger som skal foretas etter naboloven § 3 - slik den til slutt ble formulert - avviker fra det som følger av den alminnelige bestemmelsen om tålegrensen i naboforhold. Hovedregelen i § 2 er fraveket til ugunst for naboen, til tross for at det opprinnelige formålet med loven var å verne naboen. I tillegg reises det spørsmål om det er behov for en egen bestemmelse om trær i naboloven § 3, ved siden av den alminnelige regelen i naboloven § 2.

(side 569-575)
av Erik Nord
Sammendrag

I Ot.prp nr. 23 (2002-2003) om røykfrie serveringssteder heter det at hvis verken allmennheten har adgang eller lokalene er møterom/arbeidslokaler/institusjon hvor to eller flere personer samles, vil lokalene ikke være regulert av tobakksskadelovens § 6 første ledd, og således heller ikke av totalforbudet mot røyking på serveringssteder. I artikkelen drøftes i detalj hva forarbeidene sier om begrepene «allmennhetens adgang» og «arbeidslokaler». Ut fra dette påpekes mulige unntak fra loven. En vesentlig lengre versjon, med langt flere detaljer fra lovforarbeidene og mer rettslig argumentasjon, ligger på www.eriknord.no/rykejus.htm.

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon