Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}

Ett Samtal i Taget: Parterapi på en gång

One Session at a Time: Couple Therapy when needed

Familjerådgivare, Malmö Stads Familjerådgivning, Sverige


Familjerådgivare, Malmö Stads Familjerådgivning, Sverige


Familjerådgivare, Malmö Stads Familjerådgivning, Sverige


Familjerådgivare, Malmö Stads Familjerådgivning, Sverige

Artikeln beskriver familjerådgivares utmaningar att möta pars behov av hjälp när de behöver det och på det sätt som passar dem. Efter flera års erfarenheter och utvärderingar av Single Session Therapy har vi nu utvecklat arbetssättet vidare och erbjuder paren Ett Samtal i Taget (ESiT). Artikeln innehåller bakgrund, utvärderingsresultat och beskrivning av vårt serviceerbjudande till paren.

Nyckelord: par, familjerådgivning, Ett Samtal i Taget, Single Session therapy, serviceerbjudande, tillgänglighet

The article describes the challenges couple counselors encounter in responding to the couples when they need it and in the way that fits them. After several years of experience and follow-ups of Single Session Therapy we have developed our way of working and offer couples One Session at a Time. The article describes the background, results and our service offer to the couples.

Keywords: couples, couple counseling, one session at a time, Single Session therapy, service offer, accessibility

«Anna: Vet du vad som gjorde mig lugnare?

Familjerådgivaren: Nej, det vet jag inte. Berätta!

Anna: Att vi kunde boka tid för Ett Samtal i Taget så snabbt!»

Familjerådgivningen i Malmö

Familjerådgivning ska enligt lag erbjudas kommuninvånare som begär det

Ingen registrering och ingen journalföring

Sex familjerådgivare – Fler än 1 000 nya par varje år och Parkurser – Kommunikation & Konflikt och Sex & Lust; Parallella föräldrar- och barngrupper för separerade föräldrar som har svårt att komma överens samt Ett Samtal i Taget

Korta kontakter – 80 % av alla par kommer ett till fyra samtal, 30 % kommer till ett samtal

Fyra av familjerådgivarna arbetar med Ett Samtal i Taget

Under flera års tid har vi sett ett ständigt ökande antal par som bokar tid hos oss på Familjerådgivningen i Malmö. Vi har fått svårare att erbjuda samtalstider när paren behöver det och att kunna möta dem i deras mycket varierande behov av stöd, terapi och rådgivning.

De senaste fem åren har vi diskuterat och prövat olika sätt att möta parens behov. Vi har också under dessa år arbetat med Single Session Therapy (Hoyt & Talmon, 2014; Talmon, 1990). Som ett resultat av denna utveckling, erbjuder vi nu Ett Samtal i Taget (ESiT).

Frågor och Utmaningar

Hur erbjuda paren möjlighet till både korta och långa kontakter? Vi är ett team på sex familjerådgivare och träffar över 1 000 nya par per år. Till oss kommer en heterogen grupp med skiftande problem, mål och förväntningar. Vi träffar allt från par som önskar konkret rådgivning till par med allvarliga relationsproblem. Många vill ha verktyg för att på egen hand lösa problem och att detta ska gå rätt fort medan andra är mer inställda på längre kontakt och relationsbearbetning. Till detta kommer att paren vill och behöver en tid för nybesök inom rimlig tid, ofta någon vecka eller två för många par – inte över 12 veckor. Ytterligare en aspekt är att paren i förväg inte vet om de behöver ett samtal, några samtal eller samtal över längre tid. Att på ett flexibelt och enkelt sätt erbjuda möjlighet till både korta och längre kontakter och möjlighet att få en tid snabbt är vår utmaning.

Vi familjerådgivare är i regel utbildade i längre terapimodeller och 80 % av paren kommer till 1–4 samtal. Terapeut- och samtalsledarutbildningar är numera inriktade på de modeller som är evidensbaserade. Dessa modeller innebär oftast 1020 samtal för paren och betonar processen och faserna i terapin. Många klienter och par kommer bara till ett samtal och ett samtal är också det vanligaste för terapeuter i öppenvård (Slive & Bobele, 2011; Hoyt & Talmon, 2014). Vi terapeuter och familjerådgivare behöver använda våra utbildningar och erfarenheter till mer konsultativt arbete för dessa 80 %. Vi behöver tänka annorlunda när det gäller samtal med par och utgångspunkten behöver vara vad paren vill, önskar och behöver i korttidstermer. Detta får styra samtalen istället för teorier och modeller som ofta betonar längre kontakter och bearbetande arbete.

Single Session (från 2016: Ett Samtal i Taget) – ett modellfritt serviceerbjudande. Single Session är inte en terapimodell i sig. De som startade arbetet med detta på 1980-talet (Talmon, 1990) menar att det är ett sätt att tänka och bemöta klienter och par som inte är en speciell modell. Bouverie Family Centre i Melbourne, Australien kallar arbetssättet Single Session Work (Hoyt & Talmon, 2014; Young, Weir & Rycroft, 2012). Eastside Family Centre i Calgary, Kanada har utvecklat Walk-In-formen som innebär att klienten inte behöver boka tid utan bara kan komma till mottagningen för ett samtal. (Harper-Jacques et al., 2008; Hoyt & Talmon, 2014; McElheran et al., 2014; Slive & Bobele, 2011). Man vill inte kalla sitt arbetssätt Drop-In som de anser vara ett passivt begrepp. I begreppet Walk-In ligger att klienten aktivt går in på mottagningen – inte ramlar in.

Kan alla arbeta med Single Session/Ett Samtal i Taget?

Å ena sidan kan man säga att många redan arbetar med Single Session men kanske kallar sitt arbete konsultation, informationssamtal, bedömningssamtal eller drop out. Å andra sidan är Single Session något annat – en överenskommelse mellan klient och terapeut att ha ett samtal och göra detta så bra och effektivt som möjligt. Detta kräver att alla parter kan ha en tro på att ett samtal ibland kan vara tillräckligt för att helt eller delvis lösa problem eller åtminstone vara en bra start i en positiv förändringsprocess.

Vi som arbetar med samtal i olika former har oftast med oss flera olika modeller som vi tagit del av i utbildningar, workshops och andra sammanhang. De flesta av oss blandar och ger och hittar en terapeutstil som passar oss själva; det vill säga många arbetar inte renodlat med en terapimodell. Single Session är dessutom i sig inte en modell utan formen är möjlig att använda för terapeuter med olika inriktningar. I Hoyt och Talmons bok Capturing the Moment (2014) och Paul & van Ommerens artikel (2013) finns ett flertal exempel på hur olika terapeuter arbetar.

Utmaningar. När verkligheten ser annorlunda ut än det som lärs ut i terapeututbildningar behöver vi hitta sätt att möta klienterna och paren utifrån deras hopp, mål, idéer och vad de redan gör för att komma vidare i sina liv. Detta innebär en omställning för de flesta av oss och det gäller framförallt att verkligen fokusera på Samtalet just nu idag och inte se samtalet som en början till fler samtal. Vanligtvis betraktas det första samtalet som ett förberedande bedömningssamtal, motiverande samtal eller som första delen i en längre kontakt. Att inte ha en egen agenda utan istället en öppenhet för parens olika möjligheter och egna val krävs. En annan utmaning är att inte försöka täcka in för mycket eller göra allt på en timme. Ytterligare en utmaning är att samtidigt med ovanstående också balansera parets ofta förekommande helt eller delvis olika agendor och mål. Detta gäller inte bara för Single Session/ESiT utan för alla parsamtal. Parsamtal i stort och framförallt Single Session/ESiT är som livet enligt Forest Gump: «life is like a box of chocolates – you never know what you’re gonna get». Detta är en spännande utmaning.

Bakgrund och Historik

Av de par vi träffar kommer 30 % till ett samtal, oavsett vad som bestämts innan, och 80 % av alla par vi träffar kommer ett till fyra samtal. Dessa siffror har legat på samma nivå genom åren (Socialstyrelsen, 2016) och detta var bakgrunden till att vi började arbeta med Single Session. Om Single Session erbjöds som en möjlighet, var vår tanke att både par och familjerådgivare från början var inställda på och arbetade koncentrerat för att göra det enda samtalet så effektivt som möjligt.

Talmons bok Single Session Therapy (1990) gav oss både inspiration och verktyg att arbeta med det speciella förhållningssätt som är en förutsättning. Detta förhållningssätt innebär en tro på att ett samtal kan göra skillnad och att parens mål ibland kan nås på bara detta samtal. Det innebär också en övertygelse att relationen par och familjerådgivare skapas direkt i stunden. Fokus i samtalet blir parets nåbara mål – det redan gjorda, det möjliga att göra under den närmsta framtiden och de små stegen som paret kan arbeta vidare med själva (Talmon, 1990; Slive & Bobele, 2011; Söderquist, 2009, 2013; Söderquist & Ekstedt, 2012, 2016). Viktigt att framhålla är att Single Session inte är en terapimodell utan en form och ett serviceerbjudande till par att träffa en terapeut eller rådgivare för ett samtal. Single Session är en överenskommelse från början om ett samtal.

Från 2011 har vi erbjudit paren som söker oss Single Session och tre faser kan urskönjas:

De två första åren: Från pilotprojekt till reguljärt serviceerbjudande enligt Talmons ursprungliga modell (Talmon, 1990).

Mellan 2013 och 2015: Vi gör inte längre intervjuerna före och efter utan utvärderar bara samtalet. 127 par fyller i Stress – och Hanteraskalor före och direkt efter samtalet. Även 239 par som valt Traditionell Familjerådgivning fyller i skalorna före och efter sitt första samtal. Stresskalan används av Eastside Family Centre i Calgary och Hanterbarhetskalan används av Bouverie Centre i Melbourne (personlig kommunikation med Nancy McElheran och Walk-In-teamet i Calgary respektive Jeff Young, Melbourne).

Vi ändrar vårt serviceerbjudandet 2016 till Ett Samtal i Taget som vi menar bättre beskriver att vi möter paren när de behöver samtalet och i den form som passar dem. Under 2016 genomfördes ESiT med 203 par. Mer om detta senare.

Bakgrund, historik, utvärdering och resultat finns beskrivet i tre rapporter som finns tillgängliga på www.malmo.se/familjeradgivningen.

Ett Samtal i Taget (ESiT)

Från 2016 presenterar vi Ett Samtal i Taget på följande sätt på vår hemsida:

På tisdagar erbjuder vi: Ett Samtal i Taget (ESiT)

Erbjudandet om Ett Samtal i Taget vänder sig till dig som med kortare varsel önskar komma på främst ett samtal. Bokning sker på särskild telefontid, och du kan då i mån av lediga tider boka in ett samtal till dagen därpå/samma dag eller följande tisdag.

Vissa samtalstider gäller samtal med en familjerådgivare, andra tider erbjuder vi samtal med ett team av familjerådgivare. Önskar ni sedan komma på ytterligare Ett Samtal i Taget kontaktar ni oss återigen en måndag- eller tisdagmorgon för att boka in samtal på eventuell ledig tid. Du får då sannolikt träffa en annan familjerådgivare. Ett Samtal i Taget är en vidareutveckling av flera års erfarenheter och utvärderingar.

Tidsbokning ESiT

Måndagar och tisdagar kl. 08.00–08.45

Telefon: 0708-18 76 31

Paren informeras också om hur detta skiljer sig från det vi kallar Traditionell Familje-rådgivning, som innebär flera samtal med samma familjerådgivare under en kortare eller längre tidsperiod. Av tidigare nämnda skäl är det lång väntetid för dessa samtal. Paren kan boka både ESiT inom en vecka och Traditionell Familjerådgivning längre fram i tiden.

ESiT i praktiken. På Familjerådgivningen tar vi få uppgifter i samband med tidsbokningen. Om inte den som ringer själv nämner något så vet familjerådgivaren inte något om problemet eller andra frågor.

ESiT inleds med att paret skriftligt svarar på en del frågor om det som bekymrar dem mest just nu och förhoppningar på samtalet samt fyller i stress- och hanteraskalor. I samtalet följs detta upp med fokus på vad som är viktigast just nu, vad paret vill förändra i det lilla och vad som är möjligt för dem i deras situation. Det gäller för alla i rummet att göra det bästa möjliga av timmen.

Samtalen och innehållet i dessa samtal skiljer sig inte nämnvärt från andra samtal förutom att rådgivaren inte på något sätt arbetar för att motivera till fortsatta samtal eller driver samtalet i den riktningen. Detta innebär att samtalet är parets och rådgivaren följer, reflekterar och frågar vidare om det som paret tar upp.

Samtalet är en helhet med start, mitt och slut – samtalet är det hela.

Våra erfarenheter är att det finns olika skäl för par att boka ESiT:

  • Par som tror och hoppas att ett samtal räcker

  • Par som vill komma igång och få en bra start på ett gemensamt förändringsarbete

  • Par som vill pröva om samtal kan vara något för dem

  • Par där den ena är högst motvillig och den andra genom övertalning får till ett OK för ett samtal

  • Par i akuta kriser

  • Par som prioriterar kort väntetid

När vi nu kan erbjuda ESiT – ett samtal inom en vecka – har par som är i akuta kriser i sin relation möjlighet till samtal utan att behöva vänta ett antal veckor på detta. Liksom tidigare har paren flera möjligheter att gå vidare efter samtalet, vilket vi ser som ett bra serviceerbjudande.

Start, Mitt och Avslut

Alla terapeutiska och rådgivande samtal, oavsett terapimodell, har någon form av struktur, både för samtalet och för samtalen över tid, som oftast innefattar start, mitt och avslut.

I ESiT blir denna ram för samtalet ännu viktigare att markera och tydliggöra, eftersom samtalet är det hela. Varje ESiT-samtal är unikt och följer ingen manual. Nedan presenterar vi idéer och den rörelse genom samtalet som vi ser som konstruktiv; gemensam nämnare – individuell fördjupning och klargörande – plan framåt.

Start: Inledande trevligt och tydligt bemötande liksom att veta något om varför paret bokat tid går inte att hoppa över. Å andra sidan behöver samtalet tidigt komma in på det för dagen viktiga och det paret vill göra något åt, och framförallt vad som är genomförbart och realistiskt. Vi försöker tydliggöra detta i flera steg; på hemsidan, i telefon och i starten av samtalet med skriftlig information och frågor, vilket noga följs upp i samtalet.

Att till exempel börja med att be paret presentera varandra för rådgivaren kan skapa lite oväntad spänning och positiv stämning. Att sedan prata om parets förhoppningar på dagens samtal leder snabbt in på beskrivningar av vad paret önskar och ger också indirekt beskrivningar av problemen. Det är viktigt hur samtalet startar, det skapar förutsättningar för samarbete och avgör också hur fortsättningen och avslutningen blir.

Lisa och Sten är ett par i 30-årsåldern med små barn och som befinner sig mitt i karriären. Detta har som för många andra i liknande situation frestat på deras relation. De är slutkörda och trötta, och har därför bokat tid på Familjerådgivningen.

Efter inledande information från familjerådgivarens sida om ESiT, tystnadsplikt och genomgång av det paret svarat på de skriftliga frågorna, frågar rådgivaren: Vad är era bästa förhoppningar på dagens samtal? Det framkommer att bägge tycker de har svårt att samtala om svåra och känsliga ämnen eftersom de båda blir blockerade, tysta och slutar tänka. De vill hitta hur de ska göra istället. De är båda förtvivlade och ledsna och upplever sin situation på helt olika sätt, vilket gör allt ännu mer besvärligt. De önskar få verktyg för att kunna samtala.

Starten av samtalet ser helt annorlunda ut om den ena parten har bestämt sig för att separera, meddelat detta för två dagar sedan och den andre är i chock. Den gemensamma nämnaren för samtalet blir då ibland svårare att hitta.

Frågor och fokus blir i ESiT parets förhoppningar på samtalet och vad paret kan lägga märke till som små steg i riktning mot det de vill uppnå. Eftersom par sällan är helt överens om problem, mål och lösningar är utmaningen i ESiT-samtal med par att hitta en gemensam nämnare eller klargöra var och ens position.

Detta skiljer sig från första samtal i planerade längre kontakter där mer information inhämtas kring problem, bakgrund och historia och där mer energi läggs på att skapa en samarbetsallians.

Mitt: Om början av samtalet handlar om att hitta en gemensam nämnare för paret och ett gemensamt fokus för samtalet, så handlar mittfasen om att individualisera, klargöra och fördjupa beskrivningar. Vad parterna önskar i relationen, vad som fungerar, vad som är möjligt och hur detta ska gå till (var och ens bidrag).

När hade ni senast ett samtal som var mer av det ni önskar frågar rådgivaren. Bägge parter tycker att när de diskuterade hur de skulle ta ut föräldraledigheten, så lyckades de prata om detta trots att det var mycket känsligt och svårt för dem. Tidigare hade de blivit helt blockerade bägge två och kom ingenstans i diskussionen. Hur gjorde ni den här gången när ni lyckades? Vad tyckte ni om i samtalet och vad hjälpte er? Bägge säger att de lyckades hålla sig lugna, vara tydligare med vad de ville och att de lyssnade på varandra. Fortsättningen av samtalet fokuseras på parternas olikheter, hur hoppfulla de är att komma vidare i sin kommunikation och vad var och en kan göra för att göra sitt bidrag till en konstruktiv kommunikation.

Även här blir samtalet annorlunda om det handlar om separation. En relation kräver två parter medan det bara behövs en person för att genomföra en separation. Beroende på hur parterna beskriver sin situation och vad de hoppas på, kan fokus i samtalet bli till exempel: hur göra det så bra som möjligt för barnen, börja reda ut hur det blev som det blev eller berätta för varandra hur svårt det är just nu.

I alla problem- och krissituationer, finns alltid risken för «information overload» det vill säga för mycket information, många problembeskrivningar och ett flertal komplicerande faktorer. I ESiT-samtalet blir en viktig balansgång att skala bort en del information och samtidigt möta och bekräfta paret i deras behov av att berätta om problem och bakgrund.

Många par efterlyser verktyg för kommunikation eller konflikthantering. Detta behöver konkretiseras i samtalet genom undersökning av vilken sorts verktyg och för vilket ändamål.

Vi har en hel del skriftligt material som vi delar ut till paren beroende på vad de vill arbeta med; bland annat olika kort för kommunikation, övningar fokuserade på konfliktlösning, skapa nya vanor och kärleksrecept.

Risken är att ESiT-rådgivaren, stressad av tidsramen och viljan att åstadkomma något bra för paret, har för bråttom och vill för mycket. Att vilja mer än paret brukar leda till tungrodda eller i värsta fall mindre konstruktiva samtal. Snabbt och mycket blir ett problem – lugnt och lite skapar bättre möjligheter för paret.

En annan mycket viktig fråga är vad fokus och mål för samtalet ska vara. Relationsproblem i par handlar om flera olika saker:

  • Högsta nivå: önskan och behovet av ökad förståelse, närhet, kommunikation och intimitet

  • Lägsta nivå: nödvändigheten av att minska konflikter och bryta destruktiva mönster

  • Ingen nivå: vad finns att bygga på i relationen? Om finns – hur göra, om inte – hur hantera separationen?

Par behöver en tillräckligt hög högsta nivå och en tillräckligt hög lägsta nivå för att kunna hantera konflikter och utveckla sin relation.

I det enda samtalet kan alla dessa aspekter finnas med och tillsammans behöver paret och rådgivaren både belysa och bestämma vad som ska fokuseras mest. Parterna är oftast olika i sina behov och sina definitioner av problemen, vilket ofta medför att samtalet behöver belysa alla nivåer.

Avslut: Arbetet i samtalet syftar till att skapa parets beskrivning av sin situation och relation; problem, mål, hopp och önskningar. Detta kombineras med samtal om möjligheter och vad som kan göras av bägge parter den närmsta tiden.

Avslutningen blir att knyta ihop samtalet så att paret har en idé eller handlingsplan när de går från samtalet. Paret kan själva under samtalet skapa dessa idéer eller planer för den närmaste tiden, vilket kanske är det allra bästa. Familjerådgivaren kan också i sin sammanfattning i slutet av samtalet ge feedback, reflektioner och föreslå konkreta övningar eller uppgifter.

Om familjerådgivaren avslutar samtalet med någon form av sammanfattning – direkt i slutet eller efter en kort individuell tankestund – behöver denna innehålla bekräftelser till paret om både deras problem, möjligheter och kompetens. När familjerådgivaren föreslår något eller ger paret övningar att arbeta med själva hemma, måste detta bygga på det sagda och gjorda i samtalet så att det verkar både rimligt och möjligt för paret. Samtidigt behöver förslagen utmana dem lite. (de Shazer et al., 2007; Hoyt, 2000, 2015).

Familjerådgivaren sammanfattar genom att bekräfta både parets utsatta situation och deras förmåga att hitta svaren hos sig själva. De viktiga begreppen lyhördhet, tillgänglighet och engagemang belystes genom parets egna exempel som berörts i samtalet. Eftersom paret i början av samtalet önskade få med sig verktyg för kommunikation, ger familjerådgivaren dem följande idé: «Gör varsin lista på frågor ni behöver diskutera, vikta och prioritera frågorna och gör sedan en gemensam lista och börja med den enklaste att lösa för er.» Paret får också skriftligt material om viktiga nycklar i god kommunikation med familjerådgivarens kommentar; «texten innehåller allt ni gett exempel på i samtalet».

Många par vill ha med sig något från samtalet och i en sammanfattning som ovan får paret bekräftelse på sina problem och möjligheter. De får också något konkret med sig i form av förslag att göra och skriftligt material.

Utvärdering

Utvärdering har gjorts sedan starten med pilotstudien 2011 och görs fortfarande. De två första åren valde vi att intervjua paren inför samtalet och två månader efter samtalet. Dessa telefon- intervjuer tog mycket tid i anspråk och vi gick därför över till att utvärdera samtalet med ett frågeformulär om aktuellt problem, förhoppningar på samtalet och med skalor före samtalet och direkt efter samtalet. Paren som valt Traditionell Familjerådgivning har fyllt i skalorna före och direkt efter sitt första samtal.

Stresskalan och hanterbarhetskalan används som tidigare nämnts av Eastside Family Centre i Calgary respektive Bouverie Centre i Melbourne (personlig kommunikation med Nancy McElheran och Walk-In-teamet i Calgary respektive Jeff Young, Melbourne).

I ESiT har vi fortsatt med samma frågor och skalor som tidigare.

Resultat av utvärdering

Uppföljningsintervjuerna gav positiva resultat och låg till grund för den implementering som blev möjlig. I den följande utvärderingen visade det sig att 20 % av paren som valde Single Session kom till flera samtal och 20 % av paren som valde Traditionell Familjerådgivning kom bara till ett samtal (Söderquist & Ekstedt, 2016). Single Session reducerade också i högre grad parens stress och ökade deras känsla av att kunna hantera relationsproblemet efter samtalet mer än för de par som valde Traditionell Familjerådgivning. Single Session gav resultat i paritet med andra uppföljningar och utvärderingar (Perkins, 2006) och mötte upp en del av parens behov (Söderquist & Ekstedt, 2016).

I den tredje utvärderingen kunde vi sedan jämföra tre grupper av par.

Nedanstående tabell visar parens upplevda stressreduktion och känsla av ökad säkerhet i att kunna hantera relationsproblemen efter samtalet.

StressreduktionÖkad känsla av hanterbarhet
Traditionell familjerådgivning
239 par
22 % /
23 %
32 % /
34 %
Single Session
127 par
36 % /
33 %
50 % /
40 %
Ett Samtal i Taget
239 par
25 % /
23 %
40 % /
35 %

I tabellen: kvinnor / män

Alla formerna av samtal ger positiva resultat i form av stressreduktion och ökad känsla av hanterbarhet. Vi kan heller inte se några skillnader mellan grupperna när det gäller hur paren definierar sina problem och stressnivå respektive hanterbarhetsnivå innan samtalet.

Både Single Session- och Traditionell Familjerådgivningsgruppen hade väntetider på flera veckor, vilket kan förmodas medföra bortfall. Resultaten är genomgående lägre för de par som är i någon fas av en separationsprocess.

Resultaten är något lägre för ESiT-gruppen, vilket vi ser hänga samman med att paren kommer i akuta relationskriser. I ESiT är också en större andel par med separationsproblem; 27 % jämfört med familjerådgivning i stort där siffran 2016 är 10 %. Stora omedelbara resultat är inte att vänta i dessa situationer, men ett samtal inom en vecka kan å andra sidan vara både lugnande och en bra start av fortsättningen för paret.

Uteblivanden från ESiT är minimalt (2,5%) jämfört med familjerådgivningen i stort där 25–30 % uteblir från första samtalet. Återbud och ombokningar ligger också på en låg nivå (9 %) jämfört med siffran för familjerådgivningen i stort (20– 25 %).

Avslutande reflexioner

Med kortare väntetid på högst en vecka, kan vi möta upp paren på bättre sätt. Oavsett om paret är mitt i krisen, bara vill pröva på samtal, är tveksamma eller vill ha hjälp att starta något gemensamt, finns möjligheten till samtal. Vi startar samtalet i en atmosfär av «vi behöver inte vänta och vi kan få hjälp nu», vilket är en bra början. Tillgänglighet är ett nyckelord. Det visar sig att uteblivande och återbud till ESiT är minimalt jämfört med familjerådgivningen i stort.

Ofta sägs att förändringsbenägenheten är störst i krisen, men vår erfarenhet är att det inte alltid är så när det gäller par. Ett samtal inom en vecka från det man ringer kanske inte alltid åstadkommer de stora förändringarna i relationen, men kan vara lugnande och hoppingivande. För par med relationsproblem, som vi vet stressar och påverkar människor mycket, kan ESiT fylla funktionen av att möta människor i kris, vilket kan förhindra ännu mer lidande för paren och deras barn.

Vi träffar paren i mer akuta och krisartade situationer i ESiT än tidigare i Single Session, vilket ställer höga krav på struktur och fokus. Att hitta balansen mellan parets olika definitioner av problem och möjligheter och det rimliga och möjliga att fokusera i samtalet är en utmaning. Balansen mellan «information overload» och fokus på «det möjliga idag» är ställd på sin spets i ESiT.

För familjerådgivaren är det avlastande, i ett pressat tidschema, att veta att det är nu idag som gäller och att inte behöva tänka på och till och med förbereda nästa samtal. Det är upp till paret att återkomma eller inte. Om de gör det, kommer familjerådgivaren eller någon kollega att träffa dem, vilket inte behöver planeras i eller efter samtalet. Kommer paret till ett nytt ESiT eller till Traditionell Familjerådgivning är det en ny situation.

Övergången för oss fyra som arbetat med Single Session och ESiT har inte varit helt lätt. Trots lång erfarenhet av familjeterapeutiskt arbete, med korttidsterapi och lösningsfokuserat arbetssätt, har vi bland annat fått arbeta med att:

  • Fokusera på samtalet idag och inte tänka framåt och planera nästa samtal

  • Hålla ramen på ett samtal och inte aktivt bjuda in paret till fler samtal

  • Vara ytterst noggranna med att följa paret och vad som är viktigast för dem

ESiT är inte bara en möjlig form för Familjerådgivning. Vi ser ESiT som en unik möjlighet för alla att få hjälp när de behöver det.

Vi vet från Australien och Kanada att arbetssättet används inom många olika verksamheter och sprids över länderna. Bara i Ontario i Kanada finns numera över 40 olika team och organisationer som erbjuder ESiT (personlig kommunikation med Karen Young, 2015).

Vår förhoppning är att fler team i olika verksamheter kan bli inspirerade av arbetssättet och kanske börja erbjuda sina klienter och familjer ESiT.

Referenser

de Shazer, S., Dolan, Y., Korman, H., Trepper, T., McCollum, E., & Berg, I.K. (2007). More than miracles: The state of the art of solution-focused brief therapy. New York: Haworth Press.

Harper-Jaques, S., McElheran, N., Slive, A., & Leahey, M. (2008). A comparison of two approaches to the delivery of walk-in Single-Session mental health therapy. Journal of Systemic Therapies, 27(4), 40–53. DOI: https://doi.org/10.1521/jsyt.2008.27.4.40.

Hoyt, M.F. (2000). A golfer’s guide to brief therapy (with footnotes for baseball fans). In M.F. Hoyt (Ed.), Constructive Therapies (vol. 2) (pp. 306–318). New York: Guilford: Reprinted in M.F. Hoyt, Some stories are better than others (pp. 5–15). Philadelphia: Brunner/Mazel.

Hoyt, M.F. (2015). Solution-focused couple therapy. In A.S. Gurman, J.L. Lebow, & D.K. Snyder (Eds.), Clinical handbook of couple therapy (5th ed., pp. 300–332). New York: Guilford Press.

Hoyt, M.F., & Talmon, M. (Eds.) (2014). Capturing the moment. Single-Session therapy and walk-in services. Bethel, CT: Crown House Publishing

Lee, M. Y., Uken, A., & Sebold, J. (2007). Role of Self-Determined Goals in Predicting Recidivism in Domestic Violence Offenders. Research on Social Work Practice, 17(1), 30–41. DOI: http://dx.doi.org/10.1177/1049731506294375.

McElheran, N., Stewart, J., Soenen, D., Newman, J., & MacLaurin, B. (2014). Walk-in Single-Session therapy at the Eastside Family Centre. In M.F. Hoyt & M. Talmon (Eds.), Capturing the moment: Single-Session therapy and walk-in services (pp. 177–194). Bethel, CT: Crown House Publishing.

Paul, K.E., & van Ommeren, M. (2013). A primer on single session therapy and its potential application in humanitarian situations. Intervention, 11(1), 823. DOI: 10.1097/WTF.0b013e32835f7d1a.

Perkins, R. (2006). The effectiveness of one session of therapy using a single-session therapy approach for children and adolescents with mental health problems. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 79(2), 215–227. DOI: http://dx.doi.org/10.1348/147608305X60523.

Schwartz-Gottman, J., & Gottman, J. (2015). Ten principles for doing effective couples therapy. New York: Norton. www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/familjeradgivning (2016).

Slive, A., & Bobele, M. (2011). When one hour is all you have. Effective therapy for walk-in clients. Phoenix, AZ: Zeig, Tucker & Theisen.

Söderquist, M. (2018). Coincidence favors the prepared mind. Single Sessions with couples in Sweden. In M. Hoyt, A. Slive, M. Bobele, J. Young, & M. Talmon (eds.), Single Session Therapy by Walk-In or appointment. London: Routledge.

Söderquist, M., & Ekstedt, B. (2016) Vems Samtal? Erfarenheter från Single Session i Malmö. Svensk Familjeterapi 2/16.

Söderquist, M. (2013) Ett samtal med par. Svenska föreningen för lösningsfokuserad korttidsterapi, Medlemsblad 8. (www.sflk.se)

Söderquist, M., & Ekstedt, B. (2012) Single Session på svenska. Svenska föreningen för lösningsfokuserad kortidsterapi, Medlemsblad 4. (www.sflk.se)

Söderquist, M. (2011). Ett Samtal. Rapport från Familjerådgivningen. www.malmo.se/familjeradgivningen

Söderquist, M. (2014). Single Session! Tre års erfarenheter. www.malmo.se/familjeradgivningen.

Söderquist, M. (2015). Det händer i första samtalet – som ibland blir det enda. www.malmo.se/familjeradgivningen.

Söderquist, M. (2009). Det räckte med ett samtal. Svensk Familjeterapi, 4.

Söderquist, M., & Gunnehill, B. (2008). I learned to think for myself: A solution-focused approach to domestic violence therapy. In J. Hamel, J. (Ed.), Intimate partner and family abuse. A casebook of gender Inclusive therapy. New York: Springer.

Talmon, M. (1990). Single-Session therapy: Maximizing the effect of the first (and often only). therapeutic encounter. San Francisco: Jossey-Bass.

Young, J., Weir, S., & Rycroft, P. (2012). Implementing single-session therapy. Australian and New Zealand Journal of Family Therapy, 33(1), 84–97. DOI: https://doi.org/10.1017/aft.2012.8.

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon