Vi familjeterapeuter arbetar med människors familjer och nätverk, men vad är det? Vad betyder det? Frågan är inte ny. Snarare är det en fråga som vi gång på gång återkommer till, en fråga med stor betydelse för vårt skrå, en fråga som går att svara på ur många olika perspektiv. Frågan bör hållas levande, och det är vår avsikt med detta temanummer.

På 1940-talet när familjeterapin började utvecklas såg det vi då kallade familj möjligen en aning mer homogent ut – mamma, pappa, barn. Få skilde sig (kvinnor var ofta hemmafruar och ekonomiskt beroende av sina makar och skilsmässa ansågs mer tabu). De flesta barn var makarnas gemensamma – kärnfamiljen med stort K. Norden var betydligt mer homogent. Vi hade ännu inte mött stora migrant- och flyktingströmmar. Samtidigt kan man säga att det också var här någonstans som det startade många intressanta och meningsfulla processer. Kvinnorna fick tillgång till arbetsmarknaden då arbetskraft behövdes i samband med/till följd av kriget. Detta ledde till att kvinnor blev mer ekonomiskt oberoende, den sociala välfärdsapparaten började utvecklas i de nordiska länderna. Kvinnor började få reella ekonomiska möjligheter att skilja sig om de så ville. Förutsättningarna för äktenskap förändrades. Flyktingar började komma från andra länder än våra närmaste grannar. De kom av nöd/krig och inte som arbetskraftsinvandring. Olika nordiska länder har mött dessa strömmar olika och fortsätter att förhålla sig olika till migrationen, men frågan är uppe på allas bord.

Norden har fortsatt att utvecklas och förändras och idag ser våra samhällen annorlunda ut.

Detta temanummer kommer att presentera texter om olika sorters moderna familjekonstellationer, ett axplock av hur familjen kan se ut och organiseras i Norden idag.

Vi börjar med en familjesociologisk artikel, skriven av Aarseth, som kopplar våra moderna familjekonstellationer i Norden till vår vardagskontext. Hur har våra nordiska samhällen utvecklats de senaste åren, och hur har det påverkat vad vi kallar familj? Hur ser den nordiska kontexten ut? Vi lever med dina, mina, våra barn. Vi skiljer oss och skapar nya familjer.

Vi har också världens högsta antal av ensamhushåll. Om man bor ensam, lever man helt ensam då? Eller finns det andra sätt att organisera viktiga personer runt sig och sitt liv? Øfsti skriver en essä om ensamhushåll.

Homosexualitet har till stor del accepterats. Kärlek till någon av samma kön har avkriminaliserats i lag och avskaffats som en psykiatrisk diagnos. Homosexuella äktenskap har accepterats, och dessa par har i vissa av våra länder rätt till adoption och assisterad befruktning. Här skapas också familjer. Malmquist och Wurm beskriver HBTQ-rörelsen och de familjer som växer fram här. Hur skapas familj i dessa relationer? Vad blir likt och vad skiljer sig? Vad kan vara värt att tänka på när man som professionell möter dessa familjer? Hur påverkas och utvecklas samhällets normer om manligt och kvinnligt?

Norden har berikats med fler och fler migranter. Personer som kommer från helt andra delar av vår värld med andra religioner och traditioner. Islam, hinduism, buddism, katolicism. Dessa religioner utvecklas dessutom olika i olika regioner i världen, det skapas olika traditioner. Dessa traditioner och religioner har ofta betydelse för hur familjerna organiseras. Hur formas familjer av att leva nära sina olika religioner och traditioner samtidigt som de lever i Norden, ett område/en kontext där man ofta lever mycket sekulariserat? Al-Baldawi beskriver sitt arbete med migrantfamiljer främst från Mellanöstern i nordisk kontext. Vad är värt att tänka på och förstå när jag som professionell möter dessa familjer?

Vi använder fortfarande samma ord familj. Men vad som idag definieras som familj och hur familjen organiseras har mycket mer variation än när familjeterapin skapades.

Temanumrets artiklar visar också upp olika familjeterapeutiska traditioner som finns inom vårt skrå. Øfstis artikel är skriven ur ett språksystemiskt postmodernt perspektiv. Al-Baldawis artikel presenterar en tydligt strukturellt formad förståelse av familj och arbete med familj.

Mångfald blir den röda tråden. Det finns oändligt många olika sätt att forma en familj på. Vilka ingår i familjen? Hur ser den inre strukturen ser ut? Hur relaterar man till religion och tradition? Hur förhåller man sig till genus? Det finns många olika sätt för oss professionella att möta dessa familjer på.

Vad får denna samhällsutveckling för betydelse för oss som arbetar som familjeterapeuter, socialarbetare och psykologer? Hur har vi anpassat vår utbildning och vår praktik? ..... Har vi anpassat vår utbildning och praktik?

Hur kan vi rusta nya kliniker för rådande situation av stor mångfald och komplexitet? Hur kan vi fortsätta utveckla våra teorier och vår praxis, så att den behåller meningsfullhet och användbarhet i modern samhällsutveckling?

Vi avslutar numret med två texter till minne av Lynn Hoffman, som nyligen gått bort. Hon representerar grunden och skapandet av de teorier och den praxis som vi fram till dags dato samskapar och omskapar om och om igen, i olika tappningar.

God läsning!