Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Leder
Åpen tilgang
(side 143)
av John Brumo, Lars August Fodstad og Silje Haugen Warberg
Åpen tilgang
(side 144-151)
av Julia Tidigs og Helena Bodin
Åpen tilgang
Vitenskapelig publikasjon
(side 152-166)
av Karin Nykvist
SammendragEngelsk sammendrag

Den flerspråkiga texten bör studeras och förstås som en situerad händelse. Det är utgångspunkten i denna artikel, som med Caroline Bergvall och hennes ensembles framförande av Drift i norra Italien i september 2018 – och hennes bok med samma namn från 2014 – som exempel undersöker hur och ifall Roman Jakobsons kommunikationsmodell från 1958 kan bidra till en djupare förståelse av verket. Genom att utgå från modellens olika funktioner och kategorier studeras hur potentialen till innebörder skiftar beroende på situering, och hur ibland avsändaren, ibland mottagaren, ibland kontexten och ibland själva texten står i centrum och dominerar betydelseproduktionen. Det blir uppenbart att Jakobsons modell delvis kommer till korta i diskussioner om den radikala flerspråkighet som kraftigt försvårar just kommunikation i en mer konventionell mening, och hur poststrukturalistiska teorier då blir mer fruktbara, som Gilles Deleuzes om språkets stamning. Genom att visa på hur det flerspråkiga konstverket påverkas av sin situering bidrar artikeln till förståelsen av Caroline Bergvalls flerspråkiga konstnärskap såväl som till metoddiskussionen vad gäller förståelsen av flerspråkig ordkonst i stort.

This article argues that the multilingual text should always be studied and understood as situated. Through a reading of the work Drift by Caroline Bergvall, focusing on its publication in 2014 and an ensemble performance of Drift in northern Italy in September 2018, it explores if and how the communication model presented by Roman Jakobson can contribute to a deeper understanding of the work. Through the use of Jakobson’s categories and functions it becomes apparent how the production of meaning in the work shifts with how it is situated, and how the foregrounding shifts between the sender, receiver, context and message in different parts of the work. The article also reflects upon how and where the Jakobson model falls short and where post-structural theory, such as Gilles Deleuze’s, fare better. Through an exploration of the multilingual work as situated, the article contributes to the understanding of the work of Caroline Bergvall as well as to the study of radically multilingual poetry more generally.

Åpen tilgang
Vitenskapelig publikasjon
(side 167-181)
av Kristina Malmio
SammendragEngelsk sammendrag

I denna artikel undersöker jag spåren av digitalisering i Ralf Andtbackas experimentella diktsamling Wunderkammer (2008). Den pågående digitaliseringen av samhället och litteraturen har gett upphov till en flerspråkighet som omfattar naturligt språk och kodspråk. Diktsamlingen involverar läsaren genom direkt tilltal samt genom att ge uppgifter som delvis förutsätter användning av internet. Jag visar hur kodspråket med dess maskinstyrda logik påverkar dikterna, läsaren och upplevelsen av texten. Den binära koden främmandegör kommunikationen mellan dikt och läsare och läsaren blir indragen i en interaktion med cyborger.

This article studies the traces of digitalization in a collection of experimental poetry, Wunderkammer (2008) by Ralf Andtbacka. The multilingualism taken into account is that between the natural language of human beings and the binary code used by computers. The poems address the reader as “You” and give the reader various tasks that at times involve the use of the internet. I show what the outcomes of the binary code, with its strict logic, are for the poems and for the reader’s experience. The binary code defamiliarizes the communication between the poem and the reader by making the reader interact with cyborgs.

Åpen tilgang
Vitenskapelig publikasjon
(side 182-195)
av Anne Karine Kleveland
SammendragEngelsk sammendrag

Artikkelen introduserer Jens Allwoods begrep «meningspotensialer» som et verktøy for å utforske leserens interaksjon med den flerspråklige teksten. Kjartan Fløgstads litteratur er utgangspunktet for analysen. Helt fra første bokutgivelse Valfart (1968) har forfatteren vekslet mellom sitt hovedmål nynorsk og andre språk. Artikkelen viser hvordan Fløgstad tar sikte på å utnytte alle språkets muligheter, herunder det flerspråklige, i sin skrivning, og hvordan han er inspirert av teoretikere og forfattere som vektlegger leserens rolle i meningsdannelsen.

This article shows how Jens Allwood’s concept “meaning potentials” can be used to explore the reader’s interaction with the multilingual text. The literary work of Kjartan Fløgstad is at the centre of the analysis. Ever since the publication of his first book, Valfart (1968), Fløgstad has inserted other languages into his Norwegian writings, allowing multilingualism to become part of his literary style. The article discusses how the idea of utilizing all the inherent possibilities of language, including multilingualism, has been decisive in Fløgstad’s writing from the start, and shows how he has been inspired by literary theorists and writers that emphasize the reader’s role in the process of meaning determination.

Åpen tilgang
Vitenskapelig publikasjon
(side 196-210)
av Helena Bodin
SammendragEngelsk sammendrag

Artikeln undersöker användningen av flerspråkighet och flerskriftlighet i bokutgåvan av Göran Tunströms drama Chang Eng. Ett skådespel (1987). Dramat tar upp det siamesiska tvillingparet Chang och Eng Bunker (1811–1874) och deras livshistoria, inklusive den freakshow (missfostercirkus) där de uppträdde. Med fokus på skådespelets användning av flerspråkighet (svenska, engelska, franska och thai) och flerskriftlighet (latinskt alfabet och thaiskrift) visas hur skriftens visuellt-spatiala modalitet och bokmediets materialitet gör läsningen av Chang Eng till ett skådespel som utspelar sig på boksidorna. Härvid är också den av dramats personer som kallas Romanen viktig. Kunskapen om Tunströms synsätt, presenterat i Under tiden (1993), att ord är skrift och att ord är kroppsliga leder fram till att en läsare som jag, som annars inte behärskar thai, kan läsa ut skådespelets avslutande ord i thaiskrift. Den heterografiska relationen mellan de båda skriftsystemen inom bokens materiella form speglar Changs och Engs sammanvuxna, enda kropp – Chang Eng.

The article explores the use of multilingualism and multiscriptalism in the book edition of Göran Tunström’s drama Chang Eng. Ett skådespel (Chang Eng: A Spectacle) (1987). It stages the life story of the Siamese twins Chang and Eng Bunker (1811–1874), including the freak show in which they were performing artists. With focus on the use of multilingualism (Swedish, English, French, and Thai) and multiscriptalism (Roman and Thai script) within the spectacle, it is demonstrated how the visual-spatial modality of the script and the materiality of the book medium turns the reading of Chang Eng into a spectacle taking place on the book pages. In this respect, one of the drama’s characters, the Novel, also becomes important. Though I do not know Thai, knowledge of Tunström’s view of words as script (letters) and as corporeal bodies, presented in Under tiden (1993), makes a reader like me understand what the last words of the spectacle, written in Thai script, say. The heterographic relation between the two scripts within the material form of the book mirrors the conjoined, single body of Chang and Eng – that is, Chang Eng.

Åpen tilgang
Vitenskapelig publikasjon
(side 211-223)
av Julie Hansen
SammendragEngelsk sammendrag

Denna artikel analyserar gestaltningen av flerspråkighet i den finlandssvenska författaren Zinaida Lindéns roman För många länder sedan (2013). Huvudpersonen är en berest rysk diplomathustru i Åbo som i början på 2000-talet berättar om sin erfarenhet av olika språk och kulturer. Romanen är skriven på svenska men ett stort antal andra språk förekommer indirekt i den fiktiva världen. Med hjälp av begreppen transmesis och transfiction undersöks läsarens möte med texten med fokus på effekterna av de språkliga diskrepanser som finns mellan textens och den fiktiva världens språk. Jagberättaren tolkas som en översättarfigur, som förmedlar en flerspråkig värld till svenskspråkiga läsare. Artikeln visar hur språkliga diskrepanser bidrar till romanens transkulturella tematik och skapar en metanivå som utmanar läsaren att reflektera över språket som fenomen och människans förhållande till det.

This article analyses the depiction of multilingualism in the Finland-Swedish author Zinaida Lindén’s novel För många länder sedan (Many Countries Ago, 2013). The protagonist-narrator is a well-travelled Russian diplomat’s wife in Turku in the early twenty-first century who relates her experiences of different languages and cultures. The novel is written in Swedish, but several other languages appear within the fictional world. Drawing on the concepts of transmesis and transfiction, the analysis considers the effects in the novel of language discrepancies between the fictional world and the level of the text. The narrator is viewed as a translator figure who mediates a multilingual world for Swedophone readers. The article shows how language discrepancies in the novel contribute to its transcultural theme and serve to create a meta-level that challenges readers to reflect on the role of language and our perceptions of it.

3–2020, volume 120

www.idunn.no/edda

EDDA ble grunnlagt av Gerhard Gran i 1914 som et nordisk forum for litteraturvitenskap. Tidsskriftet henvender seg til alle som forsker på eller underviser i litteratur i de nordiske landene samt til nordister ved utenlandske læresteder. Innenfor denne rammen offentliggjør EDDA artikler, bokomtaler og debattinnlegg som tar opp emner av litteraturvitenskapelig interesse enten formålet er analytisk, historisk eller teoretisk.

Redaktører

Professor John Brumo, NTNU

Førsteamanuensis Lars August Fodstad, NTNU

Førsteamanuensis Silje Haugen Warberg, NTNU

Redaksjonssekretær

Gerd Karin Omdal, NTNU

Redaksjonsråd

Dr. Jakob Stougaard-Nielsen, University College London

Professor Anna Williams, Uppsala universitet

Professor Stefanie von Schnurbein, Humboldt-Universität zu Berlin

Professor Karin Sanders, University of California, Berkeley

Faglig utvalg

Professor Bjarne Markussen, Universitetet i Agder

Førsteamanuensis Linda Nesby, Universitetet i Tromsø

Professor emeritus Torill Steinfeld, Universitetet i Oslo

Professor Sarah Paulson, Oslo Metropolitan University

Professor Eirik Vassenden, Universitetet i Bergen

Design: Type-it AS, Trondheim

Sats: Tekstflyt AS

Design omslag: KORD

ISSN online: 1500-1989

DOI: 10.18261/issn.1500-1989

Tidsskriftet utgis under rettighetslisensen CC-BY-NC 4.0

Tidsskriftet utgis av Universitetsforlaget, med støtte fra Nasjonalt tidsskriftkonsortium for humaniora og samfunnsvitenskap.

© Universitetsforlaget 2020

Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon