Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}

»Trött på vithet» – intersektionalitet i Dan Anderssons Kolarhistorier

gussvethe@student.gu.se

Therese Svensson er fil. mag. og doktorand ved Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Hun har blant annet publisert «Livet i grådomslandet: en vithetskritisk läsning av Moa Martinsons Mor gifter sig» i Ord&Bild 3/2013. Adr.: Göteborgs universitet, LIR, Box 200, 405 30 Göteborg, Sverige. E-post: gussvethe@student.gu.se

Intersektionalitet i Dan Anderssons Kolarhistorier

Utifrån ett perspektiv baserat på kritiska vithetsstudier, intersektionalitet och existensfenomenologi utför artikeln en närläsning av Dan Anderssons Kolarhistorier (1914) i syfte att kartlägga vithet och svarthet som diskursiva formationer i texten. Eftersom fiktionsvärldens begynnelsepunkt utgörs av en underprivilegierad situation, kännetecknad av fattigdom och förtryck, är vitheten en existentiell stil som befinner sig utom räckhåll för karaktärerna. Kolaren förklarar sig ‘trött på vithet’ och texten etablerar ett svarthetens rike där den svarta manskroppen går från att vara en plats för smärta till en plats för njutning. Läsningen pekar mot det faktum att vithet såväl som svarthet bör förstås som intersektionellt konstruerade diskursiva formationer genom vilka de multipla och simultana maktrelationer som ett enskilt liv är inbegripet i kan kartläggas.

Nøkkelord: Dan Andersson, existensfenomenologi, intersektionalitet, vithetsstudier

»Weary of Whiteness» – Inter-sectionality in Dan Andersson’s Kolarhistorier

Through a perspective based on critical whiteness studies, intersectionality and existential phenomenology, this close reading of Dan Andersson’s Kolarhistorier (1914) is in order to map the discursive formations of whiteness and blackness in the texts. Since an underprivileged situation of oppression and poverty is the point from which the fictional world unfolds, whiteness is not an existential style within close reach of the characters. The charcoal-burners claim to be ‘weary of whiteness’ and, accordingly, the text establishes a realm of blackness where the black, male body becomes a locus of pleasure rather than of despair. This reading of the text points to the fact that whiteness, as well as blackness, have to be understood as intersectionally constructed discursive formations through which it is possible to map the multiple and simultaneous relations of power that a single life is entangled in.

Keywords: Dan Andersson, existential phenomenology, intersectionality, whiteness studies
Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon