Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}

Efter folkhemmet: välfärd, ofärd och samtalets estetik i svensk prosalitteratur under ”rekordåren” på 1960-talet

beata.agrell@lir.gu.se

Beata Agrell er professor emerita i litteraturvitenskap ved Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Hun har blant annet forsket på den eksperimentelle 1960-tallsromanen, resepsjonsteori og universitetsdidaktikk, samt tidlig svensk arbeiderprosa. Seneste publikasjon: «Didaktik utan tendens – Boccaccios falk och Per Hallströms novell ’Falken’ », i Tidskrift för litteraturvetenskap 2013:2. Under utgivelse 2014: «Criminality or Class Struggle. An issue of Early Swedish Working-Class Prose (c. 1910). The Example of Martin Koch», i Literat?ra un likums/ Literature and Law, red. Ivars Orehovs m.fl.; samt « Redemption by Offence? Literary Terrorism in Flannery O’Connor», i Literature and Terror: Violence, Politics, Aesthetics, red. Gunnar Foss m.fl. Adr.: Litteraturvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Box 200, SE-40530 Göteborg, Sverige. E-post: beata.agrell@lir.gu.se

Artikeln utgår från idéer om dagens nyliberala Sverige som ett brott mot 1960-talets välfärdssamhälle – en höjdpunkt i svensk samhällsutveckling, enligt många. Detta inbjuder till granskning av hur den nu mytiska välfärdsstaten skildrades i periodens egen litteratur. Överraskande många kritiska framställningar visar sig ifrågasätta det dåvarande välfärdssamhället och aktualiserar då även frågor om förhållandet mellan samhälle och estetik under perioden. Teoretiska reflexioner om förhållandet mellan litteratur och samhälle och möjligheten av en samhällskritisk litteratur efter Adorno lyfter fram ett tilltalsorienterat socialretoriskt perspektiv som en möjlighet (Lloyd Bitzer, Carolyn Miller). Efter en översikt av den litterära situationen under 60-talet diskuteras några exempel ur 60-talets experimentella prosa, som på olika sätt belyser frågan om en särskild välfärdssamhällets estetik (Sven Delblanc, P.O. Enquist, Margareta Ekström, Lars Gustafsson, P.C. Jersild, P.-O. Sundman).

Nøkkelord: 1960-tal, adressivitet, estetik, exigens, retorik, svenska välfärdssamhället

After the ”folkhem”: welfare, misery and the aesthetics of dialogue in Swedish literature during the peak years in the 1960s

The article starts from ideas of current neoliberal Sweden as a break with the welfare society of the 1960s – a peak of Swedish social development, according to commonly heard opinion. This invites scrutiny of how the now mythical welfare state of the 1960s was depicted in the literature of the day. Quite surprisingly, many critical accounts seem to question that version of welfare, thereby actualizing issues on society and aesthetics in the 1960s. Theoretical reflexions on the relations between literature and society and the possibility of a social critical literature after Adorno present an addressive social rhetorical perspective as a possibility (Lloyd Bitzer, Carolyn Miller). After an outline of the literary situation of the 1960s, some examples of the experimental prose of those days are discussed, thereby illuminating the issue of a special aesthetics of the welfare state (Sven Delblanc, P.O. Enquist, Margareta Ekström, Lars Gustafsson, P.C. Jersild, P.-O. Sundman).

Keywords: 1960s, addressivity, aesthetics, exigence, rhetoric, Swedish welfare state
Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon