Oppgrader til nyeste versjon av Internet eksplorer for best mulig visning av siden. Klikk her for for å skjule denne meldingen
Ikke pålogget
{{session.user.firstName}} {{session.user.lastName}}
Du har tilgang til Idunn gjennom , & {{sessionPartyGroup.name}}
Leder
(side 333-334)
av Ole Karlsen, Henning Howlid Wærp og Lisbeth Pettersen Wærp
Vitenskapelig publikasjon
(side 335-349)
av Anne Heith
SammendragEngelsk sammendrag

Artikeln belyser den roll gränsdragningar spelar för skapandet av en samisk identitet utifrån en analys av Nils-Aslak Valkeapääs Beaivi áhčážan(1988). Foto- och diktboken Beaivi áhčážan relateras till 1980-talets samiska etnopolitiska mobilisering och den globala urfolksrörelsen. Boken tolkas som ett palimpsest som visar upp en historia av kolonialism och marginalisering, samtidigt som denna dekonstrueras utifrån 1980-talets samiska mobilisering färgad av antikolonial kritik. Teoretiskt förankras diskussionen av etnicitet och identitetsskapande till Fredrik Barths analys av hur etniska identiteter skapas genom gränsdragningar mellan grupper. Dessa gränsdragningar fungerar inkluderande, respektive exkluderande. Särskilt uppmärksammas Valkeapääs bruk av myter och symboler som fyller funktionen att särskilja en distinkt samisk identitet.Artikeln belyser den roll gränsdragningar spelar för skapandet av en samisk identitet utifrån en analys av Nils-Aslak Valkeapääs Beaivi áhčážan (1988). Foto- och diktboken Beaivi áhčážan relateras till 1980-talets samiska etnopolitiska mobilisering och den globala urfolksrörelsen. Boken tolkas som ett palimpsest som visar upp en historia av kolonialism och marginalisering, samtidigt som denna dekonstrueras utifrån 1980-talets samiska mobilisering färgad av antikolonial kritik. Teoretiskt förankras diskussionen av etnicitet och identitetsskapande till Fredrik Barths analys av hur etniska identiteter skapas genom gränsdragningar mellan grupper. Dessa gränsdragningar fungerar inkluderande, respektive exkluderande. Särskilt uppmärksammas Valkeapääs bruk av myter och symboler som fyller funktionen att särskilja en distinkt samisk identitet.

The Logic of Division in a Colonial and an Anticolonial Discourse: Nils-Aslak Valkeapää's Beaivi áhčážan

The article examines the role of bordering practices in the construction of a Sámi cultural identity through analysis of specimens from the artistic production of Nils-Aslak Valkeapää; in particular, Beaivi áhčážan published in 1988. Valkeapää's work relates to the anticolonial currents of the 1980s as well as to the international mobilisation of indigenous peoples. Beaivi áhčážan is interpreted as a palimpsest that displays photographic material from a history of marginalisation and colonisation as well as deconstructs this history when incorporating images from Western centres of knowledge. The work aspires to construction of a Sámi ethnic and cultural identity that opposes and transcends a spatial vocabulary of colonialism which has marginalised the Sámi.

Vitenskapelig publikasjon
(side 351-365)
av Anna Westerståhl Stenport
SammendragEngelsk sammendrag

Artikeln behandlar August Strindbergs roman Röda rummet (1879) och dess platsbeskrivningar i förhållande till litterära strategier i transnationell europeisk prosamodernism. Stockholmsskildringarna analyseras i anknytning till Parisskildringar i 1800-talets estetiska tradition inom både litterärt berättande och populärkulturell visuell gestaltning, bl a i form av panoramas. Prosamodernismens fragmentariska och självreflexiva berättarstrategier kopplas till frågor om autenticitet och originalitet, i synnerhet i fråga om konstitueringen av en nationell litterär kanon. I slutet av artikeln lyfts frågor om genus och modernitet fram.

Original or Copy? Urban Proto-Modernism in August Strindberg’s Novel The Red Room (1879)

This article focuses on proto-modernist literary qualities in the setting and description of urban locations in August Strindberg’s novel The Red Room (1879). The article explores how setting is crafted as part of a transnational movement of aesthetic registers, including in particular discussions of Stockholm representations in relation to nineteenth-century Paris representation, especially in popular visual culture. Questions of authenticity and originality in descriptions of setting are analyzed in relation to narrative strategies associated with European literary modernism, including self-reflexivity and fragmentation. Aspects of gender and modernity are discussed at the end of the article.

Vitenskapelig publikasjon
(side 368-385)
av Atle Kittang
SammendragEngelsk sammendrag

«Røyndomshungeren» som ser ut til å dominere dagens kunst, litteratur og mediakultur, blir oftast forstått på ein forenkla måte. Denne artikkelen går bak overflatemanifestasjonane, både historisk og tematisk, for å studere dei intrikate relasjonane mellom autofiksjonell litteratur og «det verkelege livet», og på eit meir allment plan: dialektikken mellom forteljing og form, enargeia og ostranenije, som blir tolka som ein dialektikk mellom grunnleggande estetiske prinsipp. Eksempla som er valde til analyse og diskusjon, er Tomas -Espedals autofiksjon Gå (2006), Gérard de Nervals forteljing «Sylvie» (1854) og Leo Bersanis tolking av nokre assyriske relieff i The Freudian Body (1986).

Art and Reality. Examples: Tomas Espedal, Gérard de Nerval and Assyrian Art of Violence

The «reality hunger» that seems to dominate contemporary art, literature and media culture is, for the most part, understood rather simplistically. This article goes behind the surface manifestations, historically as well as thematically, in studying the intricate relations between autofictional literature and «real life», and, on a more general level, the dialectics of narrative and form, enargeia and ostranenie, viewed as a dialetics between fundamental aesthetic principles. The examples chosen for analysis and discussion are Tomas Espedal’s autofiction Gå. (2006), Gérard de Nerval’s story «Sylvie» (1854) and Leo Bersani’s interpretation of some Assyrian reliefs in The Freudian Body (1886).

Peter Stein Larsen: Drømme og dialoger. To poetiske traditioner omkring 2000 – Disputas for dr.phil.-graden, Aalborg Universitet, 4. desember 2009
(side 399-406)
av Henning Wærp
(side 407-416)
av Anker Gemzøe
(side 417-419)
av Bo Hakon Jørgensen
(side 420-431)
av Peter Stein Larsen
Idunn bruker informasjonskapsler (cookies). Ved å fortsette å bruke nettsiden godtar du dette. Klikk her for mer informasjon