Abstract:

In an ever changing society the school system faces new challenges. The question is how the school will meet tomorrows needs and demands? Therefore Kairos Future, an international research and consulting firm that helps companies understand and shape their futures, decided to start the Schooling 2021 Project. This paper provides a brief overview of the results of the Swedish school survey, a study that will continue both through international co-operations and advanced studies as well as strategy-work in Swedish municipalities.

Introduktion

Projektet Skola 2021 initierades av Kairos Future AB i samarbete med Myndigheten för skolutveckling1 under våren 2006. Detta mot bakgrund av debatten om den svenska skolan som har pågått under en längre tid, oftast med politiska förtecken och inte minst inför valet 2006. Skolans uppgift i samhället, dess problem och möjligheter diskuteras flitigt av opinionsbildare och politiker, samtidigt som rapporter om skolans problem och brister lyfts fram allt oftare. Diskussionen om vilka åtgärder som ska sättas in för att lösa dessa problem är ofta ideologiskt präglad. De grupper som dagligen befinner sig i skolan, som lärare och elever, får sällan komma till tals.

Samtidigt påverkas skolan i allra högsta grad av de förändringar som sker i omvärlden i form av ökande internationalisering, teknikutveckling samt värderingsförändringar bland unga. Förändringar som driver utvecklingen av skolsystemet framåt, ställer krav och utgör både utmaningar och möjligheter. Ett exempel på detta är centraliseringen och marknadsorienteringen av det svenska skolsystemet under 1990-talet, som har lett till ett ökat antal friskolor. Vissa av dessa omvärldsfaktorer är svåra att påverka, och kräver att skolan anpassar sig, medan andra i viss mån kan påverkas. Men skolan gör i sin tur också intryck på sin omgivning. Det är i skolan som grunden för morgondagens arbetsliv och samhällsutveckling läggs och även skolan sätter sin prägel på barns och ungas värderingar. Skolan är därmed ständigt aktuell eftersom den både formar och formas av det samhälle vi lever i.

Syfte

Det övergripande syftet med Skola 2021 var att undersöka hur olika intressentgrupper både inom skolan och i skolans närhet ser på skolans framtid och på de drivkrafter och omvärldsförändringar som formar lärande och skolutveckling i framtiden. Syftet var också att undersöka hur intressentgrupperna ser på skolans roll och uppgifter, samt vad de anser kännetecknar en «bra» skola i framtiden.

De frågor vi ville få svar på var följande:

  • Vilka är skolans mål och uppgifter?

  • Hur lever skolan upp till dessa mål och uppgifter idag?

  • Vilka omvärldsfaktorer får betydelse för skolans utveckling i framtiden och vad får de för konsekvenser på längre sikt?

  • Hur skapar vi en bra skola som kan möta dessa framtida utmaningar?

Därutöver ville vi även undersöka vad intressenterna anser hindrar en utveckling mot en bättre skola, vilka aktörer som har möjligheten att påverka skolan i en positiv riktning samt vilka aktörer och arenor utöver skolan som kan ha betydelse för elevens lärande i framtiden.

Målet med undersökningen var att beskriva hur skolans olika intressenter tror att framtidens skola kommer att se ut, liksom hur de vill att den ska se ut. En kartläggning som kan skapa förståelse för de olika åsikter som finns kring skolutveckling och skolans framtid, samt fungera som underlag till ett vidare strategiarbete för att skapa en bra skola för morgondagens behov.

Genomförande

Studien Skola 2021 baseras främst på en webbaserad enkätundersökning som besvarades av nästan 2 500 personer i olika intressentgrupper – från gymnasieelever till skolexperter och opinionsbildare inom näringsliv och politik. Svarsfrekvens är 36,53 %. För att förenkla analysen av de olika intressentgrupperna har vi delat in dem i sex huvudgrupper enligt tabellen nedan. Analysen utgår i huvudsak från denna uppdelning även om det stora antalet grupper även har gjort det möjligt att bryta ned grupperingarna ytterligare och i detalj studera specifika gruppers inställning.

Vi har också genomfört en serie expertintervjuer, ett expertseminarium, litteraturstudier och en jämförande studie av skolsystemen i Asien i syfte att fånga relevanta frågor och tolka resultaten av undersökningen2.

Tabell 1. Sammanställning av intressentgrupperna grupperade i 6 huvudgrupper inklusive antal svarande i respektive huvudgrupp.

Resultat

Skolan ska uppfylla allt

Skolan ska enligt dess intressenter uppfylla allt, men kärnan är att ge grundläggande kunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, samt att ge en bred allmänbildning, det som i figuren nedan betecknas som att «ge kunskap och bildning». Näst intill alla anser att skolans uppdrag utöver detta är att «skapa självständiga människor». Det handlar om att lära elever och unga konsten att tänka själva och lösa problem, samt att utveckla sina egna färdigheter och förmågor. Dessa uppgifter bidrar till att möjliggöra individens självförverkligande. En majoritet av intressenterna anser att skolan får godkänt i utförandet av dessa uppgifter.

Figur 1. Skolans uppdrag från kärna till tilläggsuppdrag

Förutom kärnuppgifterna anser intressenterna också att skolan har ett antal viktiga uppgifter som går att sammanfatta i två tilläggsuppdrag. Det ena handlar om att «skapa trygga människor» vilket innebär att ge eleverna omsorg och trygghet och förutsättningar för ett liv som trygga och harmoniska individer. Förespråkarna för detta tilläggsuppdrag finns framför allt bland lärare och skolfolk. De är också de som är mest nöjda med hur skolan klarar sina uppdrag idag, inte minst vad gäller just detta.

Det andra tilläggsuppdraget handlar om att «öka den internationella konkurrenskraften» vilket innefattar uppgifter som att öka Sveriges konkurrenskraft, att förse Sverige med toppkompetens och att uppmuntra elever till företagsamhet och entreprenörskap. Detta uppdrags främsta förespråkare är näringslivet och delar av gruppen övriga, två grupper som är missnöjda med hur skolan uppfyller dessa uppgifter idag.

Teknik och sociala förändringar påverkar framtidens skola

Den ökade IT-användningen är den omvärldsförändring som ligger i topp när intressentgrupperna listar vilka faktorer som kommer att påverka skolans framtid under de närmaste 10–15 åren. Därefter ser man den tekniska utvecklingen i allmänhet som en avgörande faktor. Sociala förändringar som barns och ungas förändrade livsstilar, det ökade utbudet av möjligheter i samhället, samt mer aktiva och krävande föräldrar anses också som viktiga omvärldsfaktorer.

Den mest sannolika konsekvensen av dessa förändringar tror intressenterna är att skolan kommer att bli alltmer marknadsorienterad och segregerad i framtiden. Kommunala skolor kommer att skaffa sig olika profiler och de flesta skolor kommer att vara specialiserade inom exempelvis matematik, språk eller IT. Friskolorna kommer att öka i antal men skolan kommer fortfarande att vara offentligt finansierad. Särskilt unga tror också att sofistikerade läromedel och IT-lösningar kommer att effektivisera lärandet.

Ökade krav, verklighetsanpassning och flexibilitet

För att skapa världens bästa skola krävs enligt intressentgrupperna en rad drastiska förändringar. För det första handlar det om en förändring av tillgången på ekonomiska resurser för skolan. För det andra handlar det om effektivare och bättre skolor och lärare, vilket man enligt intressentgrupperna uppnår genom bedömningar och utvärderingar av både skolor, lärare och i viss mån elever, samt förändrad och utökad utbildning för både skolledare och lärare. En strategi som intressentgrupperna också förespråkar är en satsning på IT för att effektivisera lärarnas organisation. Ökad verklighetsanpassning genom införande av mer praktik, lärlingsutbildningar och ökat samarbete med det lokala näringslivet för att öka flexibiliteten i utbildningen ses också som goda strategier.

Men tittar man på en mer detaljerad nivå är det tydligt att intressentgrupperna förespråkar olika strategier utifrån den verklighet de själva lever i. Lärarna betonar strukturfrågorna: ekonomi, organisation och förväntningar på elever. De som står utanför skolans system tänker även i termer av ökade krav på lärare, inte bara elever, medan skolans «kunder»: elever, föräldrar och näringsliv ser till hela systemet och även har krav och förväntningar på skolan som helhet.

Politikerna har makten, men lärandet flyttar till Internet

Inte helt överraskande är det regering och riksdag som har det avgörande inflytandet över framtidens skola. Men även skolledare, lärarutbildningarna och lärarna själva har stora möjligheter att påverka, även om lärarna själva betvivlar sitt inflytande.

Utöver dessa finns det dock ett antal alternativa aktörer och arenor som i allt högre grad framöver kommer att konkurrera med skolan som kunskapsförmedlare och lärmiljö i 2021. Först och främst handlar det om Internet som överlägset anses bli viktigast för elevens lärande i framtiden, även om det är något orättvist, med tanke på att Internet snarare är en distributionsform. Därefter kommer TV och IT-företagen som två viktiga aktörer, samt läromedelsföretag, bibliotek och underhållningsindustrin. Det är tydligt att den stora utmaningen för skolan i framtiden handlar om att ta hjälp av ny teknik och nya kommunikationsmönster, som dagens skolelever oftast redan behärskar, för att utveckla ny pedagogik och göra undervisningen mer stimulerande. Annars riskerar man att förlora i kampen om elevernas uppmärksamhet.

Slutsatser

Den gemensamma bilden av skolans framtid, som i grova drag har redovisats här, utgår från att målet för skolan är att förmedla grundläggande kunskaper och färdigheter. De omvärldsfaktorer som får betydelse för skolans utveckling i framtiden utgörs främst av IT samt nya värderingar och möjligheter. Konsekvenserna av dessa är en skola präglad av ökad konkurrens och växande kunskapsklyftor. Intressentgrupperna är relativt eniga om att skolans problem ligger i skolsystemets tröghet och bristen på ledarskap. För att möta dessa utmaningar krävs att skolan knyts närmare världen utanför och att högre krav ställs på lärare och skolledare, som samtidigt också bör få tillgång till vidare utbildning.

Men studerar vi de olika gruppernas svar närmare blir det tydligt att svaren formar ett mönster i form av två underliggande berättelser eller verklighetsuppfattningar. Mycket talar för att dessa berättelser i högre grad styr de olika individernas tolkningar av skolan och skolans framtid än den gemensamma berättelsen.

Figur 2. Skolans framtidsberättelse ur ett inifrånperspektiv

Den första berättelsen ovan har sina starkaste förespråkare bland skolans personal. Den utgår från föreställningen att globalisering och en ökande förändringstakt driver på ett allt mer segregerat samhälle. Samtidigt gör bristen på ekonomiska resurser och lärarnas hopplösa situation att skolan inte kan möta de ökade kraven. Lösningen är att satsa på skolans personal, genom ökade resurser till skolorna och både ökad utbildning och status till lärarna. Då kan skolan bryta den växande segregeringen och uppfylla sina uppgifter, som utöver den självklara rollen som förmedlare av grundläggande kunskaper och färdigheter, handlar om att ge eleverna omsorg och trygghet för att kunna leva ett harmoniskt liv i en allt mer otrygg och segregerad värld.

Figur 3. Skolans framtidsberättelse ur ett utifrånperspektiv

Näringslivets berättelse utgår också ifrån att den ökade globaliseringen som en stark drivkraft för skolans utveckling i framtiden, men näringslivet uppfattar snarare utvecklingen som en utmaning som måste bemötas genom att satsa på eliten. Här betonas därmed skolans andra tilläggsuppdrag att öka Sveriges konkurrenskraft genom att satsa på toppkompetens och entreprenörskap. Problemen som skolan tampas med finns enligt denna grupp inom skolan, framför allt i form av brister hos lärare och ledning. För att förändra detta krävs mer av en kvalitetsstyrning och tydligare utvärderingar av skolor, lärare och elever. Mellan dessa två berättelser, men med en lutning åt näringslivets utifrånperspektiv befinner sig elever och föräldrar, som till viss del kan sägas stå med ena foten i skolans idévärld och den andra i arbetslivets verklighet.

Sammanfattningsvis visar den här studien tydligt på att diskussionen om skolan utgår från olika tolkningsramar. Även om det idag är utifrånperspektivet som styr den offentliga debatten så är det sällan detta synsätt når inom skolans väggar och in i klassrummet, där det är läraren som till sist är den som styr perspektivet av undervisningen.

Vad som händer i framtiden är dock ovisst. Säkert är att det är i kampen mellan dessa två synsätt som framtidens skola skapas.