Arverett. Testament

6. FHD 2010-08-18 KKO:2010:54

Återkallande av testamente

A hade år 2003 upprättat ett testamente genom vilket hon hade bestämt att hennes egendom till största delen skulle tillfalla en stiftelse där hon varit styrelsemedlem under flera årtionden. Vissa medel skulle dock tillfalla hennes äldre bror. I fall brodern skulle avlida före henne skulle även dessa medel tillfalla stiftelsen. På grund av stridigheter hade hon avgått från stiftelsens styrelse i april 2005. Snart därefter och även senare hade hon muntligen meddelat flera personer att hon inte kommer att överlåta egendom till stiftelsen. I juni hade hon antecknat på ett kuvert, att det innehöll hennes gällande testamente men att testamentet kommer att totalt förändras under sommaren eller i september. Enligt utredningen hade A gjort förfrågningar angående andra lämpliga föremål för testamentet. Senast i november hade hon kontaktat sin jurist och sagt att hon vill träffa honom före julen i testamentsärendet. Kort efter telefonkontakten hade A insjuknat och avlidit 21.12.2005. Vid A:s bortgång fanns testamentet oförändrat bland hennes kvarlåtenskap.

Vid bedömningen om A återkallat sitt testamente fäste HD uppmärksamhet vid bland annat, att hon efter att ha avgått från styrelsen och nämnt att hon vill ändra testamentet, skriftligen på kuvertet antecknat att testamentet var gällande. Hänsyn skulle även tas till det sätt på vilket egendomen skulle delas utan testamente, och om detta skulle motsvara testatorns vilja. I detta fall skulle egendomen tillfalla hennes till åren komna bror vilket enligt utredningen inte skulle ha motsvarat hennes vilja. A:s åtgärder tydde på att hon planerat att återkalla testamentet först i samband med att hon ändrade det. HD ansåg att A genom sina muntliga meddelanden inte hade återkallat sitt testamente.

ÄB 10 kap 5 § 1 mom

7. FHD:2010-09-02 KKO:2010:57

Arvsrätt. Arvsavsägelse – laglott

Efter P:s död hade hans enda arvsberättigade bröstarvinge R avsagt sig sitt arv.

Dödsbodelägarna bestod av X och Y, vilka som barn till R kommit i hans ställe, samt P:s änka L, till vars förmån P hade upprättat ett universaltestamente.

Under sin livstid hade P gett gåvor till R och X. De gåvor som R fått, ansågs utgöra förskott på hans arv. Eftersom X då han mottog gåvan inte hade varit en arvsberättigad bröstarvinge, ansågs den gåva han fått, inte utgöra förskott på arv enligt bestämmelserna som gäller bröstarvingar.

Det förskott på arv som R hade fått betraktades i den bodelning efter P som förrättades mellan L och dödsbodelägarna som en minskning av dödsbodelägarnas andel, och vid arvskiftet efter P som en minskning av X:s och Y:s laglotter.

Den talan gällande klander av boskifte och arvskifte som X och Y hade väckt skulle prövas även till den del den grundade sig på omständigheter som varit ostridiga under förrättningen, men som sedermera hade bestridits i klandertalan.

ÄB 6 kap 8 § 1 mom, 7 kap 3 § 3 mom, och 7 §, 23 kap 10 §

Side: 11

8. FHD:2010-09-20 KKO:2010:63

Arvsrätt. Återkallande av testamente

S hade år 1983 medan hon bodde i Sverige upprättat ett testamente genom vilket hon hade bestämt att all hennes egendom i Sverige skulle tillfalla T och all egendom i Finland M. Efter att ha flyttat till Finland hade hon år 2002 upprättat ett nytt testamente, där hon hade bestämt om sin egendom på ett annat sätt, och meddelat att hon ogiltigförklarar sina tidigare testamenten. Före sin död återkallade S det senare testamentet genom att förstöra det. Det testamente som hade upprättats 1983, hittades efter hennes död hos den advokatbyrå där det hade upprättats. Fråga om det äldre testamentet var giltigt.

HD konstaterade att lagen inte reglerar en situation där återkallandet av testamentet återkallas. Hänsyn bör fästas vid all den utredning, enligt vilken testatorns vilja kan förmodas. Ett testamente som vid dödsfallet finns kvar tyder i allmänhet på personens sista vilja. Å andra sida bör hänsyn tas till de förhållanden vid vilka testamentet upprättats och hur det bevarats, samt hennes senare levnadssituation och de förhållanden där hon upprättat det senare testamentet och ogiltigförklarat det tidigare. Det sistnämnda kan återupplivas om man kan bevisa, att det efter ogiltigförklarandet av det senare testamentet motsvarat testatorns vilja.

HD ansåg att det äldre testamentet upprättats under förhållanden som väsentligt avvikit från förhållandena vid S:s dödsfall. Utredningen var kontroversiell. När S talat om det testamente som fanns kvar i Sverige hade hon speciellt nämnt att det gjorts till förmån för T. I verkligheten hade S inte kvar någon egendom i Sverige vilket skulle betyda, att all egendom skulle tillfalla M.

Med hänsyn till den motstridiga utredningen ansåg HD att det tidigare testamentet inte var giltigt. ÄB 10 kap 5 § 1 mom


© Universitetsforlaget

nd/2011/02

Nordisk Domssamling 02/2011

ISSN Online: 1504-3185

ISSN Print: 0029-1315

  •  
PDF av hele heftet