45. FHD-2008-12-19 KKO:2008:115

Kontraktsrätt, särskilda kontraktsförhållanden. Skadestånd. Revision

Stiftelsens kapital ledde sitt ursprung från T:s förmögenhet. Hans änka H hade förbehållits rätt till underhåll ur avkastningen av viss egendom. Några privatpersoner hade investerat medel i stiftelsen och fick ränta på investeringen. I boksluten hade i H:s namn bokförts en avsevärd fordran från stiftelsen.

A, som var ordförande i stiftelsen styrelse, hade i praktiken ensam skött stiftelsens angelä- genheter. Han hade under flera år med checker och bankväxlar lyft pengar ur stiftelsens bankkonto för eget bruk med vilka uttag hade krediterats kontot som var i H:s namn. Detta hade han senare erkänt. Stiftelsens revisor J hade inte ingripit i A:s förfarande.

Tingsrätten hade ålagt J att åt A:s dödsbos konkursbo återbetala över 20 000 € som han själv av A obehörigt erhållit. HD konstaterade att J som revisor inte hade varit oavhängig och inte borde ha åtagit sig revisorsuppdraget. Denna omständighet i sig hade dock inte vållat stiftelsen skada, inte heller det att J undertecknat revisionsberättelserna som auktoriserad revisor trots att han inte var det.

J bestred att A:s uttag skulle ha orsakat stiftelsen skada då de hade gällt avkortningar av H:s fordran. J hade vid revisionen genomgått bokföringsmaterialet tillsammans med A och bett om förklaringar angående fakta som han fäst uppmärksamhet vid. A hade alltid gett tillfredsställande förklaringar på frågor som J ställt honom.

Enligt vad som visats hade H inte i verkligheten någon fordran av stiftelsen utan kontot var ett bokföringstekniskt arrangemang för hennes underhåll. Det att man med A:s uttag krediterat H:s konto motsvarade inte det riktiga innehållet i kontohändelseförloppet.

Då verifikaten hade varit bristfälliga, check- och växeluttagen skett upprepade gånger och de enskilda uttagen gällt stora summor ansåg HD att J borde ha försäkrat sig om att uttagen haft behöriga grunder för stiftelsens del. J:s försummelse hade medfört att arten av A:s verksamhet inte uppdagats tidigare utan kunde fortsätta under flere år.

J ålades att ersätta stiftelsens skada med den summa som A erkänt sig ha uttagit. Skadan ansågs inte vara beroende av om man på H:s sida reagerat mot stiftelsens felaktiga bokfö- ring.


© Universitetsforlaget

nd/2009/02

Nordisk Domssamling 02/2009

ISSN Online: 1504-3185

ISSN Print: 0029-1315

  •  
PDF av hele heftet

Innhold