Försäkringsavtal. Jämkning av försäkringsvillkor. Tolkning av försäkringsvillkor

A hade uppsåtligen slagit B i ansiktet med knytnäven. B hade fallit av slaget och fått svåra skador genom att han slog huvudet i gatan. I ett brottmål hade man funnit att skadorna inte varit en högst sannolik följd av slaget och A hade inte tillräknats förorsakandet av skadorna som en uppsåtlig gärning, utan hade dömts för lindrig misshandel och vållande av kroppsskada samt ålagts att till B betala betydande belopp i skadestånd. A hade en ansvarsförsäkring som ingick i hans hemförsäkring. Enligt dess villkor ersattes inte skada som uppkommit i samband med slagsmål, misshandel eller annat brott. Försäkringsbolaget hade rätt att vägra ersätta de skador som A förorsakat. Begränsningsvilkoret jämkades inte heller. (Dissens) Se HD:1981-II-138 og HD:1993:18