Transportavtal. Vägtransport. Talan. Fatalietid

A hade på uppdrag av X åtagit sig att utföra en kombinerad transport. I denna ingick en internationell vägtransport, beträffande vilken A hade slutit ett avtal med fraktföraren B. I samband med vägtransporten hade godset försvunnit. I ett brev till B meddelade A att X framställt ett krav på ersättning. I brevet uppgav A kravets belopp och konstaterade att han ansåg B vara ansvarig för det som inträffat eftersom godset försvunnit medan det befann sig i B:s vård samt meddelade att han inväntade ett svar av B om hur denne avsåg att förfara i saken. Brevet ansågs utgöra ett sådant skriftligt krav som enligt 41 § 2 mom. lagen om vägbefordringsavtal medförde uppehåll i den frist inom vilken talan rörande vägbefordran skulle väckas. Fråga även om talan var för tidigt väckt.